Till innehåll på sidan

Förtroendet för staten som forskningsfinansiär

Skriftlig fråga 2022/23:861 av Åsa Westlund (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-07-16
Överlämnad
2023-07-17
Besvarad
2023-07-28
Svarsdatum
2023-07-28
Sista svarsdatum
2023-07-31
Anmäld
2023-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

I april meddelade utbildningsminister Mats Persson plötsligt att tidsperioden för förordnandet av styrelserna för högskolor och universitet halveras, vilket i ett slag försämrade möjligheterna att bedriva ett långsiktigt strategiskt arbete. Agerandet uppfattades av många som ett indirekt hot om att bli utbytt för den som inte behagar SD-regeringen och resulterade bland annat i protestbrev från lärosätenas rektorer.

Den 27 juni kom nästa dråpslag mot Forskarsverige. Dagen före midsommar beslutade regeringen plötsligt att anslaget för utvecklingsforskning till Vetenskapsrådet (VR) skulle stoppas. Detta trots att det så sent som i regleringsbrevet för 2023 aviserades anslag om 180 miljoner till utvecklingsforskning, vilket inneburit att forskare lagt stor tid och möda på att skriva fram forskningsansökningar. Med ett pennstreck omintetgjorde regeringen därmed arbete motsvarande flera årsarbeten. Det är både respektlöst och ineffektivt.

Till detta kan läggas att regeringen inte lever upp till sin del i avtalet om omställningsstudiestödet eftersom man inte ger CSN tillräckliga medel för att klara av att handlägga ansökningarna i rimlig tid. 

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson:


Hur avser ministern att återupprätta förtroendet för staten som pålitlig forskningsfinansiär?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:861 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)


Svar på fråga 2022/23:861 av Åsa Westlund (S)
Förtroendet för staten som forskningsfinansiär

Åsa Westlund har frågat mig hur jag avser att återupprätta förtroendet för staten som pålitlig forskningsfinansiär.

Kunskap och kompetens är avgörande om Sverige som land ska vara konkurrenskraftigt. Fortsatta investeringar i forskning och innovation, inklusive kunskapsspridning och nyttiggörande, behövs för att bygga ny kunskap och kompetens, skapa konkurrenskraft, tillväxt och välfärd, men också för att attrahera och behålla nyckelkompetens i Sverige. En tydlig inriktning mot excellens är avgörande för att svensk forskning i framtiden ska vara konkurrenskraftig. Den internationella konkurrensen om de bästa forskarna är mycket hög, och som ett relativt litet land med internationella mått mätt behöver vi använda våra resurser väl. Om Sverige fortsatt ska kunna utvecklas som kunskapsnation behöver vi därför göra kloka och långsiktiga satsningar på forskning och innovation.

Sverige är en framstående forskningsnation och de svenska avsättningarna till forskning överstiger EU:s mål på tre procent av BNP. Det samlade svenska offentliga bidragen till forskning under 2022 uppgick till drygt 50 miljarder kronor. Av dessa uppgick de statliga medlen till 43,5 miljarder kronor enligt SCB:s statsbudgetanalys. Forskare kan få del av de statliga medlen till forskning på olika sätt. Av de statliga medlen 2022 fördelades bl.a. 17,6 miljarder kronor via de direkta forskningsanslagen vid universitet och högskolor, och sammanlagt 13 miljarder kronor via de fyra forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och Forte. Under 2009–2022 har de statliga anslagen för forskning och utveckling ökat med ca 15,2 miljarder kronor i löpande priser.

För att säkerställa att den statliga externa finansieringen av forskning och innovation fungerar på ett ändamålsenligt sätt har en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering (dir. 2022:85). Syftet med översynen är bl.a. att se till att organisationen effektivt stödjer forskning och innovation av högsta kvalitet.

Regeringen har nu inlett arbetet med den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Som ett led i denna process gav regeringen i april 2023 de statliga forskningsfinansiärerna i uppdrag att inkomma med analyser och rekommendationer för regeringens forsknings- och innovationspolitik. Vidare har universitet och högskolor samt nästan 300 olika organisationer och andra aktörer inbjudits att inkomma med synpunkter, för att inhämta olika perspektiv och förslag.

Min förhoppning är att i den fortsatta processen med propositionsarbetet ha ett gott samarbete med riksdagens samtliga partier. Min målsättning är att regeringen i den kommande propositionen ytterligare ska stärka svensk forskning med en tydlig inriktning mot excellens och kvalitet.

Stockholm den 28 juli 2023

Mats Persson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.