Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

förtroendet för rättsväsendet

Skriftlig fråga 2001/02:1100 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-23
Besvarad
2002-05-02
Anmäld
2002-05-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 april

Fråga 2001/02:1100

 av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om förtroendet för rättsväsendet

På mindre än ett år har två livstidsdömda personer släppts fria efter att medierna granskat deras fall.

Catharina Bergqvist Levin, vice riksåklagare (RÅ), har hanterat ett av fallen. Hon är kritisk till domarnas arbetssituation. "Trycket på domstolarna, åklagarna @ ja hela rättskedjan med polis och advokater @ är för stort och kvaliteten börjar bli lidande" säger hon till Tidningarnas Telegrambyrå.

Enligt min uppfattning är både det faktiska förhållandet, att mediegranskning i två fall under samma år leder till resning och frikännande, och att vice riksåklagaren uttalar att kvaliteten inte är tillräckligt bra mycket alarmerande. Detta borde leda till omedelbara åtgärder från statsmakternas sida.

Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att återskapa förtroende för rättsväsendet?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1100 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 2 maj

Svar på fråga 2001/02:1100 om förtroendet för rättsväsendet

Justitieminister Thomas Bodström

Anita Sidén har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att återskapa förtroendet för rättsväsendet.

Bakgrunden till hennes fråga är de uttalanden som en åklagare hos Riksåklagaren nyligen gjorde i medierna om kvaliteten på arbetet inom rättsväsendet med anledning av två uppmärksammade resningsärenden.

Jag kan givetvis inte kommentera de enskilda fallen. Från allmänna utgångspunkter har jag emellertid den uppfattningen att vi har ett väl fungerande rättsväsende som från olika utgångspunkter uppfyller högt ställda krav på verksamheten och att förtroendet för rättsväsendet är gott.

Regeringen arbetar emellertid för att ytterligare höja kvaliteten inom rättsväsendet. Syftet med arbetet är att rättsväsendet också i framtiden ska kunna uppfylla medborgarnas högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. För det ändamålet har regeringen under mandatperioden tillfört rättsväsendet ca 5 miljarder kronor. Arbetet gäller såväl övergripande frågor som berör alla myndigheter inom rättsväsendet som särskilda insatser inom respektive myndighetssfär.

På det övergripande planet har regeringen tillkallat en särskild beredning @ Beredningen för rättsväsendets utveckling @ som har till huvuduppgift att undersöka möjligheterna att öka effektiviteten och kvaliteten i rättsväsendets arbete. Beredningen har hittills lämnat två betänkanden med förslag som syftar till att bl.a. förenkla och effektivisera handläggningen av brottsutredningar och brottmål. Beredningen kommer i juni att avlämna ytterligare två delbetänkanden.

Beträffande polisen och åklagarna så har de gemensamt den viktiga och grundläggande funktionen att förebygga och utreda brott. Under 1990-talet genomfördes genomgripande reformer såväl inom polisen som inom åklagarväsendet. Myndigheterna bedriver sedan åtskilliga år ett omfattande gemensamt utvecklingsarbete för att på olika sätt nå en bättre brottsbekämpning med högt ställda krav på kvalitet. Utvecklingsarbetet innebär bl.a. att myndigheterna fortlöpande höjer personalens kompetensnivå och vidtar konkreta åtgärder för att åstadkomma mer effektiva arbetsformer och arbetsmetoder.

Jag vill i detta sammanhang också framhålla att en viktig grundprincip för polisverksamheten bör vara att i största utsträckning koncentrera verksamheten till att avse de centrala uppgifterna att förebygga och utreda brott. Polisverksamhetsutredningen (dir. 2000:105) ska presentera ett delbetänkande senast den 1 juli i år som kommer att utgöra ett värdefullt underlag för regeringen när det gäller att bättre kunna överväga vilka förändringar som bör genomföras för att renodla polisverksamheten.

Vad så avser domstolarna är det ett oeftergivligt krav att de fortlöpande ges de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna fullgöra sina viktiga uppgifter.

Ett led i det arbetet är att ytterligare koncentrera domstolarnas och domarnas verksamhet till den egentliga uppgiften @ att döma. Ett ytterligare led i detta arbete är att åstadkomma en yttre domstolsorganisation med stabila och effektiva domstolar som är tillräckligt stora för att kunna bära en inre organisation som möjliggör bl.a. renodling av arbetsuppgifter, effektivare arbetsformer, kompetensutveckling och specialisering.

Det pågår således ett omfattande och intensivt arbete för att ytterligare förstärka och förbättra vårt rättsväsende.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.