Försvarsmaktens helikopterverksamhet
Skriftlig fråga 1998/99:397 av Ekendahl, Maud (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-24
- Anmäld
- 1999-03-02
- Besvarad
- 1999-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 februari
I januari 1992 ändrades huvudmannaskapet för akuta luftburna sjuktransporter. Sedan dess gäller att sjukvårdshuvudmannen har ansvar för att teckna eventuella avtal angående sjuktransporter med helikoptrar. Avtal kan tecknas med ett privat helikopterföretag eller med Försvarsmakten.
Jag anser att denna ändring av regler har försvårat utnyttjande av försvarets insatser, eftersom sjukvårdshuvudmannens ekonomi är ansträngd.
Försvarsmaktens helikopterförare måste ha ett visst antal flygtimmar som säkerställer flygsäkerheten. Åtskilliga av dessa övningstimmar är fingerade. Önskvärt vore att dessa övningstimmar i större utsträckning kunde användas i realistiska händelser än vad som görs i dag.
Alltså lagändringen av huvudmannaskapet samt EU:s konkurrensregler begränsar möjligheten att utnyttja totalförsvarets resurser för fredstida ändamål.
Är försvarsministern beredd att vidtaga åtgärder så att Försvarsmaktens helikopterverksamhet kan användas på ett mer samhällsekonomiskt riktigt sätt?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:397 besvarad av Försvarsminister Björn von Sydow
- Försvarsminister Björn von Sydow
den 3 mars
Maud Ekendahl har frågat mig om jag är beredd att vidtaga åtgärder så att Försvarsmaktens helikopterresurser kan användas på ett mer samhällsekonomiskt riktigt sätt. Bakgrunden till frågan är att ändringen av huvudmannaskapet för akuta luftburna sjuktransporter år 1992 och EU:s konkurrensregler, enligt Maud Ekendahl, begränsar möjligheten att utnyttja totalförsvarets resurser för fredstida ändamål.
Genom en ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) övergick ansvaret för akuta sjuktransporter med helikopter den 1 januari 1992 från Rikspolisstyrelsen till sjukvårdshuvudmännen. I enlighet med riksdagens beslut om ändrat huvudmannaskap för sjukresor (prop. 1990/91:135, bet. 1990/91:SfU15, rskr. 1990/91:264) överfördes samtidigt de medel för driftskostnader som tidigare hade anvisats till Rikspolisstyrelsen till sjukvårdshuvudmännen.
Efter en anmälan prövar EU-kommissionen sedan år 1995 den kostnadskalkyl som Försvarsmakten använder när man lämnar anbud om sjuktransporter med helikopter. Kommissionen har ännu inte lämnat något slutligt yttrande. Man kan därför inte i nuläget säga att EU:s bestämmelser begränsar möjligheterna att använda försvarets helikoptrar i civil verksamhet. Vilka åtgärder som bör vidtas vid en eventuell negativ bedömning från kommissionens sida får man ta ställning till om detta skulle bli aktuellt.
Efter dessa inledande kommentarer vill jag referera statsmakternas inriktning när det gäller utnyttjandet av Försvarsmaktens helikopterresurser för civil verksamhet. Genom riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, UO6, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74) lades fast att Försvarsmaktens förmåga när det gäller stöd åt samhället vid svåra påfrestningar i fred innebär att verksamheten skall bedrivas så att samhället kan stödjas vid svåra påfrestningar i fred och att resurser därvid kan ställas till förfogande. Vid sidan härom skall resurser kunna ställas till förfogande för insatser enligt räddningstjänstlagen (1986:1102).
Med stöd av riksdagens beslut beslutade regeringen i regleringsbrevet för Försvarsmakten för år 1999 att Försvarsmakten skall fortsätta att utveckla förmågan att lämna stöd till samhället inom skilda områden. När det gäller helikopterverksamhet lämnades följande uppdrag.
- Försvarsmakten skall fortsätta sina ansträngningar att få till stånd avtal med sjukvårdshuvudmännen om sjuktransporter med helikopter.
- Försvarsmakten skall fortsätta att utveckla möjligheterna till samverkan med civila myndigheter och medverkan i bl.a. räddningstjänst och sjuktransporter med helikopter i övrigt.
- Försvarsmakten skall inom ramen för gällande bestämmelser, och med utgångspunkt i den erfarenhetsredovisning av nödhelikoptersystemet som tidigare har lämnats till Regeringskansliet, i samverkan med berörda myndigheter utveckla systemet med nödhelikopter.
Härutöver anges i regleringsbrevet att Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen bör fortsätta att utveckla möjligheterna för polisen att inom ramen för gällande bestämmelser utnyttja Försvarsmaktens helikopterresurser.
I detta sammanhang vill jag också nämna att Socialstyrelsen på regeringens uppdrag utreder de medicinska, organisatoriska och finansiella förutsättningarna för ett sammanhängande system med ambulanshelikoptrar. I uppdraget ingår att belysa om de ambulanshelikoptrar som Försvarsmakten förfogar över bör inordnas som en del av ett sammanhängande system. Uppdraget skall redovisas till regeringens senast den 30 april 1999.
Sammanfattningsvis anser jag att försvarets helikoptrar redan nu utnyttjas på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt. Regeringens inriktning är att försvarets samarbete med civila myndigheter när det gäller helikoptrar skall utvecklas vidare.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.