försvarsindustriell forskning och kompetens
Skriftlig fråga 1997/98:454 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-18
- Anmäld
- 1998-03-02
- Besvarad
- 1998-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Överbefälhavaren har nu lagt fram sina besparingsförslag. Nu vidtar en politisk process när regeringen skall behandla förslagen. Försvarsministern bör ändra i förslaget så att forskning och utvecklingsförmåga i försvarsindustrin säkras. I annat fall dömer socialdemokraterna bl.a. Bofors att dö sotdöden. Bofors och försvarsindustrin behöver en kritisk kunskapsmassa för att vara intressanta partner i internationellt samarbete. Stoppas viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt försvinner småningom kunskapen. Bofors och andra svenska försvarsindustriföretag stängs ute från internationell samverkan. Försvarsindustrin har i många år stått för en viktig del av svensk, högteknologisk utveckling. Denna har i sin tur gett spin-off-effekter i övrigt näringsliv. Det socialdemokratiska försvarsbeslutet har redan havererat, inte minst vad gäller förutsättningarna för försvarsindustrin, och möjligheterna att klara anpassning och återtagande. Nödstopp löser inte försvarets problem. Vi begär nu att arbetet med ett nytt försvarsbeslut inleds, med sikte på att ett sådant skall vara klart redan 1999. Vi moderater varnade redan för ett par år sedan för att försvarsbeslutets inriktning skulle ge svåra problem för Bofors och försvarsindustrin. Tyvärr har farhågorna nu börjat besannas. Ansvaret för den nu uppkomna situationen i Karlskoga bär socialdemokraterna och i synnerhet den tidigare försvarsministern Thage G Peterson.
Vad avser försvarsministern göra för att tillse att förutsättningar för försvarsindustrins kritiska kunskapsmassa bevaras?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:454 besvarad av , ()
- Försvarsminister Björn von Sydow
Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra för att tillse att förutsättningar för försvarsindustrins kritiska kunskapsmassa bevaras.
Den svenska försvarsindustrins förmåga som kvalificerad leverantör har ett fortsatt stort försvars- och säkerhetspolitiskt värde. En inhemsk försvarsindustri medför fördelar eftersom den samlade försvarsindustriella förmågan skapar möjligheter till ökad produktion för svenska behov i kris.
Regeringen har den 18 december 1997 lämnat uppdrag till Försvarsmakten mot bakgrund av att Överbefälhavaren har anmält att det råder ekonomisk obalans i Försvarsmaktens planering för den resterande totalförsvarsbeslutsperioden.
Försvarsmakten fick i uppdrag att redovisa förslag till minskad materielanskaffning som kan göras utan att i ett längre perspektiv äventyra försvarsindustrins möjligheter att bidra till Försvarsmaktens materieltillförsel i ett anpassningsskede. Försvarsmakten skulle beakta de s.k. baskompetenserna som riksdagen beslutade om i 1996 års totalförsvarsbeslut.
Försvarsmakten skulle mot bakgrund av förslaget till minskad materielanskaffning redovisa vilka konsekvenserna blir för svensk försvarsindustri. Försvarsmakten uppdrogs vidare redovisa möjligheterna och konsekvenserna av att i ökad omfattning upphandla materielunderhåll av industrin.
Försvarsmakten anger i sitt svar till regeringen den 16 februari 1998 att infordrade uppgifter är omfattande och kräver ytterligare kontakter mellan berörda myndigheter och industrin. Försvarsmakten har bedömt att en analys av förutsättningarna för den materiella anpassningsförmågan kan genomföras fullt ut under våren och redovisas senast den 1 juni 1998. Analysen skall också inventera behovet av inhemsk kompetens och kapacitet för att Försvarsmaktens behov av utveckling, anskaffning och vidmakthållande skall tillgodoses genom ett fördjupat utlandssamarbete.
Jag vill inte föregripa resultatet av Försvarsmaktens pågående arbete. Jag förutsätter att de frågor vilka Sten Tolgfors lyft fram beträffande kompetensen inom försvarsindustrin blir behandlade i det arbetet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.