försvarets krigsorganisation
Skriftlig fråga 1999/2000:835 av Graf, Carl Fredrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-14
- Anmäld
- 2000-04-25
- Besvarad
- 2000-05-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:835
av Carl Fredrik Graf (m) till försvarsminister Björn von Sydow om försvarets krigsorganisationRiksdagsmajoriteten har genom riksdagsbeslutet nyligen beslutat om radikala nedskärningar och förändringar av Försvarsmakten. Traditionellt har det svenska försvaret haft en krigsorganisation. Fr.o.m. den 1 juli 2000 har jag förstått att det råder osäkerhet huruvida det finns någon krigsorganisation för försvaret.
Vad avser försvarsministern göra för att Försvarsmakten även efter den 1 juli 2000 ska kunna anses ha en krigsorganisation?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:835 besvarad av försvarsminister Björn von Sydow
den 3 maj
Svar på fråga 1999/2000:835 om försvarets krigsorganisation
Försvarsminister Björn von Sydow
Carl Fredrik Graf har frågat mig om den omfattande omstruktureringen av Försvarsmakten har medfört att det finns en osäkerhet om huruvida det finns en krigsorganisation inom Försvarsmakten och vad jag avser vidta för åtgärder för att Försvarsmakten även efter den 1 juli år 2000 ska kunna anses ha en krigsorganisation.
Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) om omfattande förändringar när det gäller inriktningen av Försvarsmaktens organisation och verksamhet. Detta beslut omfattar även den del av Försvarsmakten som Carl Fredrik Graf kallar krigsorganisationen.
Det säkerhetspolitiska läget har på senare tid förändrats i grunden. På kort och medellång sikt ser vi inte längre något hot mot Sverige som kan liknas vid det invasionshot som utgjorde grunden för vår försvarsplanering under det kalla krigets dagar. Om läget skulle förändras, så ska Försvarsmakten ha förmågan att kunna anpassas till nya säkerhetspolitiska situationer. Denna princip, anpassningsprincipen, är en av hörnstenarna när det gäller utformningen av den nya Försvarsmakten.
En annan viktig omständighet när det gäller utformningen av Försvarsmakten är det ökade behovet för Sverige att kunna delta i internationella insatser. Detta förhållande illustreras inte minst av utvecklingen på Balkan under senare år.
Vi skapar därför nu en Försvarsmakt som har en mindre men mera flexibel organisation, vilket betyder att Försvarsmaktens krigsförband ska ges en hög materiell standard, utbildningsnivå och beredskap. Utbildningssystemet i bl.a. arméstridskrafterna förändras så att dessa, när systemet är fullt utvecklat efter fyra år, innehåller krigsförband som motsvarar fyra brigader som är användbara direkt efter en mobilisering.
De förändringar som jag på några korta rader har beskrivit har medfört att det även har varit angeläget att ändra benämningen på organisationen. Den nya benämningen, insatsorganisationen, speglar enligt min mening på ett bra sätt de uppgifter den ska kunna lösa.
För att sammanfatta: Försvarsmaktens krigsorganisation har fått en ny utformning, nya uppgifter och en ny benämning, nämligen insatsorganisation.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.