försurningen i södra Sverige
Skriftlig fråga 1999/2000:1017 av Björkman, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-25
- Anmäld
- 2000-05-30
- Besvarad
- 2000-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1017
av Lars Björkman (m) till miljöminister Kjell Larsson om försurningen i södra SverigeForskare i den s.k. Skogsekologigruppen vid Lunds universitet som under elva år följt utvecklingen i 32 barrskogslokaler i Skåne hävdar att de sydsvenska skogarna går mot en krasch. Den senaste kontrollen visade att 22 av de 32 lokalerna har ett pH-värde under 4,2. För tolv år sedan var det bara tio ytor som hade så låga värden.
84 % av de ytor som ingår i undersökningen har aluminiumhalter över det rekommenderade maximala värdet. Det är den förändrade markkemin som frigör aluminium. Kvävebrist, som är det normala tillståndet, har ersatts av brist på kalium och i vissa fall fosfor. Trädens vitalitet och produktivitet blir enligt forskarna sämre och snabbväxande gran får en svagare stam som ökar risken för skador i skogen vid en storm.
Vilka åtgärder avser miljöministern vidta för att förhindra att ytterligare skador uppstår på det skogsbestånd som redan nu är hotat och för att försurningen av de sydsvenska skogarna ska minska?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1017 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
den 9 juni
Svar på fråga 1999/2000:1017 om försurningen i södra Sverige
Miljöminister Kjell Larsson
Lars Björkman har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att förhindra att ytterligare skador uppstår på det skogsbestånd som redan nu är hotat och för att försurningen av de sydsvenska skogarna ska minska.
Ett av Sveriges allvarligaste miljöproblem är försurningen och jag delar Lars Björkmans oro i denna fråga. Riksdagen fattade på regeringens förslag i april 1999 beslut om 15 miljökvalitetsmål. Ett av dessa mål är Bara naturlig försurning vilket innebär att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål.
När det gäller åtgärder på försurningsområdet vill jag även hänvisa till det arbete som Miljömålskommittén har redovisat i dagarna. Ett av de miljökvalitetsmål som kommittén haft till uppgift att precisera och utarbeta åtgärdsstrategier för är målet Bara naturlig försurning. Kommitténs förslag kommer att remissbehandlas inom kort och avsikten är att de ska utgöra grunden för en proposition till riksdagen kring årsskiftet. Regeringen får i det sammanhanget återkomma med eventuella förslag till åtgärder.
Det sura nedfallet i Sverige härstammar till största delen från utsläpp av framför allt kväveoxider och svaveldioxid i andra länder. För att komma till rätta med försurningen har Sverige tagit initiativet till EU:s s.k. försurningsstrategi, där direktivet om att begränsa de nationella utsläppen av bl.a. svaveldioxid och kväveoxider är centralt.
Inom EU pågår även förhandlingar om revidering av ett direktiv avseende utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider från stora förbränningsanläggningar. Här driver Sverige frågan om att även äldre anläggningar ska omfattas av ytterligare skärpta krav.
Sverige har även varit aktivt och pådrivande inom FN:s konvention om långväga transporter av gränsöverskridande luftföroreningar. Till konventionen har fogats flera s.k. protokoll som är av betydelse för att minska utsläppen av bl.a. försurande luftföroreningar i Europa. Det senaste i raden av protokoll undertecknades i Göteborg i december 1999. Detta protokoll syftar till att ytterligare minska försurning, övergödning samt marknära ozon i Europa.
En framgångsrik internationell klimatpolitik kommer också att bidra till att utsläpp av försurande ämnen minskar från t.ex. energiproducerande anläggningar. Ett framgångsrikt förhandlingsresultat vid höstens partsmöte inom klimatkonventionen öppnar upp för en ratifikation av Kyotoprotokollet. Detta skulle ge oss möjlighet att, under våren 2001 när vi är ordförande i EU, prioritera EU:s egen ratifikationsprocess.
Vad gäller de nya ansökarländerna till EU är det enligt min mening viktigt att de så snart som möjligt anpassar sig till gemenskapens lagstiftning på miljöområdet. Detta kommer att leda till ytterligare minskningar av utsläpp av försurande ämnen och minskat nedfall av försurande ämnen över Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.