förstärkt anställningsstöd
Skriftlig fråga 1999/2000:479 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-01-28
- Anmäld
- 2000-02-01
- Besvarad
- 2000-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:479
av Maria Larsson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om förstärkt anställningsstödDet förstärkta anställningsstödet infördes den 1 oktober 1999. Det riktas till dem som varit arbetslösa minst 24 månader. Stödet betalas ut till arbetsgivaren under två år med 75 % av lönekostnaden under sex månader och 25 % under resten av tiden. Under de två åren som det förstärkta anställningsstödet utbetalas ska den anställde ingå i den vanliga arbetsstyrkan och arbeta på samma villkor som de övriga anställda. Efter två års arbete har förmodligen flertalet arbetat in sig till en fast anställning, men i enstaka fall kan det naturligtvis hända att företaget inte har möjlighet att förlänga anställningen. Då har två års arbete inte kvalificerat till a-kassa, då arbetsvillkoret inte anses vara uppfyllt. Med vanlig anställning får man redan efter sex månader ersättning vid arbetslöshet. Efter ett år får man full a-kassa. Förstärkt anställningsstöd är en ovanligt långvarig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den uppfattas av arbetstagaren som ett riktigt arbete då lön utbetalas direkt från arbetsgivaren. I det beslut (enligt blankett) som skickas ut från arbetsförmedlingen till den enskilde framgår inte heller att "jobbet" inte kvalificerar till a-kassa, många är säkert omedvetna om detta. Det förstärkta anställningsstödet riktar sig till långtidsarbetslösa. Många har inte tidigare fått möjlighet att kvalificera sig till a-kassa. Även om riksdagen har beslutat att alla anställningsformer med ekonomiskt stöd inte kvalificerar till a-kassa, skiljer sig det förstärkta anställningsstödet både till karaktär och varaktighet från många övriga åtgärder, vilket bör ge anledning till annan bedömning.
Avser näringsministern möjliggöra kvalificering till a-kassa om man uppbär förstärkt anställningsstöd?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:479 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 1999/2000:479 om förstärkt anställningsstöd
Näringsminister Björn Rosengren
Maria Larsson frågar om jag avser att möjliggöra kvalificering till arbetslöshetsersättning för den som haft ett arbete med förstärkt anställningsstöd. Maria Larsson anser att detta stöd är mer långvarigt och därför skiljer sig från andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Jag vill först göra klart att arbete med förstärkt anställningsstöd återkvalificerar till arbetslöshetsersättning. Den som varit etablerad på arbetsmarknaden, fått arbetslöshetsersättning och blivit långtidsarbetslös kan efter arbete med förstärkt anställningsstöd åberopa detta arbete för en ny period med arbetslöshetsersättning.
Fr.o.m. den 1 januari 1996 gäller att vissa arbeten som erbjuds den arbetslöse som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inte kvalificerar till en första period med arbetslöshetsersättning. Regeringen anförde i proposition 1995/96:25 att den finner det rimligt att för att få arbetslöshetsersättning första gången ska sökanden ha varit etablerad på arbetsmarknaden. Regeringen anser att även arbeten med det förstärkta anställningsstödet bör höra till den grupp arbeten som inte kvalificerar till en första ersättningsperiod.
De långtidsarbetslösa är en prioriterad grupp på arbetsförmedlingen och kan erbjudas såväl arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, anställningsstöd som förstärkt anställningsstöd. Samtliga dessa åtgärder har till syfte att underlätta för den arbetssökande att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Jag anser inte att det bör göras någon åtskillnad mellan dessa åtgärder vad gäller rätt till en första ersättningsperiod med arbetslöshetsersättning.
Mot denna bakgrund finner jag inte i nuläget någon anledning att från regeringens sida vidta några åtgärder med anledning av frågan. Jag kommer dock noga att följa utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

