förskotterat skadestånd
Skriftlig fråga 2004/05:1040 av Althin, Peter (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-22
- Anmäld
- 2005-02-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-03-11
- Svar anmält
- 2005-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1040
av Peter Althin (kd) till justitieminister Thomas Bodström om förskotterat skadeståndMålet för Kristdemokraternas politik är att människor som drabbats av brott ska erhålla all den kvalitativa och kvantitativa hjälp de behöver för att kunna återgå till ett normalt liv. En viktig aspekt är den ekonomiska. Det är principiellt viktigt att förövaren gottgör brottsoffret ekonomiskt för det lidande och den förlust som åsamkats. I väldigt många fall försenas eller helt uteblir dock betalningen från gärningsmannen. Det är inte rimligt att brottsoffret på nytt ska skymfas av en brottsling som inte betalar.
Därför anser Kristdemokraterna att man bör se över möjligheten att staten, vid skadestånd på grund av brott, förskotterar skadestånd till brottsoffret och tar över fordran på gärningsmannen. Man bör också se över nivåerna på skadestånd som utdöms för sveda och värk samt lidande så att skadestånden blir mer rimliga än i dag.
Med anledning av det ovan sagda vill jag fråga justitieministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att brottsoffer inte ska behöva vänta på eller helt bli utan det skadestånd som tilldömts dem?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1040 besvarad av Thomas Bodström
den 11 mars
Svar på fråga 2004/05:1040 om förskotterat skadestånd
Justitieminister Thomas Bodström
Peter Althin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att brottsoffer inte ska behöva vänta på eller helt bli utan det skadestånd som tilldömts dem.
Med anledning av att Peter Althin i sin fråga tar upp behovet av att se över nivåerna på skadestånd för så kallad ideell skada kan först nämnas att den parlamentariska kommittén om ideell skada 1995 fann att nivåerna för allvarliga skador borde höjas men att nivåerna för lindrigare skador var tillfredsställande (SOU 1995:33). Regeringen övervägde därefter om ersättningsnivåerna borde höjas men bedömde att de höjningar som skett efter det att kommittén lagt fram sitt förslag var sådana att det inte fanns anledning att ingripa med lagstiftning (prop. 2000/01:68, s. 45 f.). Riksdagen ställde sig bakom propositionens bedömning. Ytterligare höjningar har sedan gjorts i praxis.
Beträffande förskott på skadestånd finns det vid vissa typer av brott en möjlighet för brottsoffer att få ersättning från staten, så kallad brottsskadeersättning. Brottsskadeersättningen fyller den funktion som Peter Althin efterfrågar. Staten övertar då brottsoffrets skadeståndsfordran mot den aktuelle gärningsmannen. Brottsskadeersättning kommer främst i fråga när gärningsmannen är okänd eller då denne saknar förmåga att betala skadestånd.
För att brottsskadeersättning ska utbetalas krävs det bland annat att den som ansöker om ersättning har blivit utsatt för ett brott och orsakats skada. Det är en grundläggande rättsprincip att frågor om ansvar för brott liksom frågor om skadeståndsansvar ska avgöras av domstol. I de allra flesta fall när gärningsmannen är känd, krävs det därför att frågan om brott och skadestånd har avgjorts av domstol innan Brottsoffermyndigheten kan betala ut någon ersättning. I vissa klara fall förekommer det dock att Brottsoffermyndigheten betalar ut förskott på brottsskadeersättningen.
Förskott på skadestånd till brottsoffer är en fråga som också vid flera tillfällen har diskuterats i riksdagen. Riksdagen har då framhållit att de nuvarande möjligheterna att erhålla brottsskadeersättning utgör just en form av förskott och att det skulle vara tveksamt från såväl principiell som ekonomisk synpunkt att det allmänna skulle åta sig att mera generellt förskottera skadestånd som kan komma att dömas ut. Justitieutskottet har vidhållit denna inställning så sent som den 1 mars 2005 (bet. 2004/05:JuU18).
Inom Regeringskansliet pågår fortlöpande ett arbete med att överväga om det finns behov av att stärka brottsoffers rätt i olika avseenden. Numera är Kronofogdemyndigheten skyldig att kontakta en målsägande som blivit tilldömd skadestånd i domstol och fråga om denne vill ha hjälp att driva in sin fordran. Ett brottsoffer behöver således inte själv ta initiativ till att en domstols dom blir verkställd. Det har införts vittnesstödsverksamhet vid de flesta tingsrätter och hovrätter. Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat överväga och ge förslag på vad som kan göras för att minska påfrestningarna på målsäganden i mål om sexuella övergrepp. En särskild utredare har tillsatts för att göra en samlad översyn av lagen om målsägandebiträde. Regeringen har vidare initierat försöksverksamheter med ökad myndighetssamverkan vid utredningar som görs i samband med misstankar om att barn har utsatts för brott.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.