förskoleklasser
Skriftlig fråga 1997/98:355 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-23
- Anmäld
- 1998-01-26
- Besvarad
- 1998-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Från flera kommuner kommer nu signaler om att inrättandet av förskoleklasser för sexåringar samt kommande läroplansförändringar tolkas som att det nu är viktigare än någonsin att hålla isär dessa båda delar, såväl innehållsmässigt som lokalmässigt. Det på många håll lovande utvecklingsarbetet med starkare samverkan mellan förskola och skola, minskad dramatik och större flexibilitet i skolövergångarna m.m. ser ut att bromsas. Man uppfattar på sina håll att förskoleklassen endast skall omfatta sexåringar och inga andra, trots att det av propositionen framgår att även yngre barn kan tas emot i förskoleklass. Detta kan innebära att femåringar stängs ute från förskoleklassen trots att intresse finns för att börja skolan som sexåring. På andra håll avstannar utvecklingsarbeten som syftar till en förbättrad samverkan mellan förskola och skola för barn yngre än sex år, t.ex. i kommuner där begrepp som "småbarnsskola", "5-6-årsverksamhet" m.m. förekommit.
Det kan inte rimligen ha varit avsikten att åstadkomma upplevda eller verkliga hinder för fortsatt utveckling av förskola-skola-samverkan och i praktiken därmed minska möjligheterna till flexibel skolstart.
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att på ett otvetydigt sätt klargöra att beslutet om förskoleklasser inte bör få leda till att "backa utvecklingen" där organisatorisk och pedagogisk samverkan mellan skola och förskola kommit längre än att endast avse sexåringar?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:355 besvarad av , ()
- Statsrådet Ylva Johansson
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att på ett otvetydigt sätt klargöra att beslutet om förskoleklasser inte bör få leda till att "backa utvecklingen" där organisatorisk och pedagogisk samverkan mellan skola och förskola kommit längre än att endast avse sexåringar.
I ett hundratal kommuner bedrivs i dag sexårsverksamhet bl.a. på traditionellt sätt i daghem tillsammans med yngre barn alternativt i separata sexårsgrupper inom daghemmen. Sexårsverksamhet som bedrivs i förskolegrupper i eller i nära anslutning till skolans lokaler - utan att det för den skull föreligger en verksamhetsmässig integration - är dock den vanligast förekommande formen i kommunerna. Andra kommuner har såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt samordnat sexårsverksamheten med skolan och skolbarnsomsorgen.
De förslag som lämnades i propositionen om förskoleklass och andra skollagsfrågor hade verkligen inte som syfte att "backa utvecklingen". Det övergripande syftet är att stödja och stimulera den pågående verksamhetsmässiga integreringen av förskola och skola, där det bästa av verksamheterna tas till vara och vidareutvecklas. Genom riksdagens nyligen fattade beslut om förskoleklass, ges kommunerna möjlighet att organisera verksamheten i skolan så att lärare, förskollärare och fritidspedagoger kan arbeta tillsammans i arbetslag. Härigenom får kommunerna ökade förutsättningar att förnya och utveckla arbetssättet i skolan.
I en mål- och resultatstyrd skola kan regeringen emellertid inte föreskriva hur verksamheten skall bedrivas. I propositionen betonades att inrättandet av förskoleklass inte skall ses som ett sätt att styra hur kommunerna organiserar verksamheten eller föreskriva att verksamheten för sexåringar skall bedrivas i åldershomogena grupper. Det är kommunernas uppgift att organisera förskoleklassen utifrån lokala förutsättningar.
Bestämmelser om förskoleklass finns i 2 b kap. skollagen. Syftet med utbildningen i förskoleklassen anges i 1 §. Av 2 § första stycket framgår att kommunerna har skyldighet att anvisa alla sexåringar plats i en förskoleklass. Av andra stycket samma paragraf framgår att även yngre barn får tas emot i förskoleklass. Skollagen begränsar således inte kommunernas möjlighet att i förskoleklass också ta emot femåringar. För yngre barn har kommunerna möjlighet att ta ut en skälig avgift, men det skiljer sig inte från tidigare lagstiftning.
I Utbildningsdepartementet bereds för närvarande Barnomsorg och Skola-kommitténs förslag till läroplan för förskolan respektive ändringar i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Förslagen kommer inom kort att presenteras för riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.