Forskningsresultat kring betygens uppmuntrande funktion
Skriftlig fråga 2012/13:379 av Pertoft, Mats (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-03-13
- Inlämnad
- 2013-03-13
- Besvarad
- 2013-03-20
- Svar anmält
- 2013-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 mars
Fråga
2012/13:379 Forskningsresultat kring betygens uppmuntrande funktion
av Mats Pertoft (MP)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Många elever upplever problem med bristande motivation och uppmuntran när nu de nya betygen implementeras samtidigt som den nya läroplanen. När de får besked om betygsnivåer som ligger lägre än C eller D upplevs detta som ett sänke för eleven, och man tappar motivationen att studera vidare. Även vetskapen om betyg i slutet av varje skoltermin kan ge prestationsångest, nedsatt mental hälsa och därigenom sämre prestation vid de prov och uppgifter som ligger till grund för betygen. På sikt kan detta leda till sämre betyg än vad som motsvarar elevens kunskapsnivå.
Men jag förutsätter att regeringens skolpolitik är byggd på vetenskaplig grund och efterlyser därför kunskap kring vilka forskningsresultat som ministern stödjer sig på.
Min fråga till utbildningsministern är:
Vilka forskningsresultat ligger till grund för antagandet om betyg som det mest optimala systemet att mäta kunskapsnivån och uppmuntra till bättre resultat i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:379 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2012/13:379 Forskningsresultat kring betygens uppmuntrande funktion
Utbildningsminister Jan Björklund
Mats Pertoft har frågat mig vilka forskningsresultat som ligger till grund för antagandet om betyg som det mest optimala systemet att mäta kunskapsnivån och uppmuntra till bättre resultat i skolan.
Ett av skolans huvuduppdrag är att ge alla elever tillräckliga kunskaper för att de ska klara framtida studier och yrkesliv. Samtidigt visar såväl nationella som internationella studier att resultaten i den svenska skolan har försämrats inom en rad områden under en längre tid. Undersökningar från Statens skolverk och Statens skolinspektion visar även att många skolor brister i uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling.
Regeringen har genomfört flera stora skolreformer i syfte att förbättra resultaten i skolan. För att dessa reformer ska lyckas är det dock av yttersta vikt att det finns en väl fungerande uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och ett nära samarbete mellan skola och hem. Enligt regeringens mening är betygen ett viktigt instrument för att utvärdera elevernas kunskaper och därigenom ge varje elev stöd i rätt tid för att ge dem de bästa förutsättningar att nå målen för utbildningen samt ge en tydlig information till eleverna och deras föräldrar om hur det går i skolan.
Att en tidig och tydlig uppföljning och bedömning av elevernas kunskapsutveckling är en nödvändig väg till bättre resultat för grundskolan påpekades också i Skolverkets lägesbedömning för 2005.
I många andra länder ses bedömning och betygssättning som en självklarhet i skolan och den internationella forskningen om betyg är därför begränsad. Rapporten Betygssatta barn – spelar det någon roll i längden? (Anna Sjögren, 2010) visar dock att betygen är av stor vikt för framför allt elever i socioekonomiskt svaga områden. I rapporten anges att bland de lågutbildades döttrar var det färre som klarade gymnasieskolan när de inte fick betyg. Rapporten visar också att bland söner till lågutbildade blev sannolikheten att klara gymnasieskolan lägre när betygen avskaffades.
Forskning har också visat att alternativet till betyg i grundskolan, utvecklingssamtal, har brister som informationsbärare då lärarna i samband med utvecklingssamtalet i högre grad lyfter fram det eleverna är bra på men är vagare då det gäller elevernas brister. Detta framgår av avhandlingen Riskabla samtal – en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal (Johan Hofvendahl, 2006). Enligt min mening har även betyg den fördelen att de är tydliga och direkt kopplade till de kunskapskrav som finns.
Jag vill dock påpeka att det är viktigt att bedömningen av elevernas kunskaper sker löpande och att läraren återkopplar vad som går bra för eleven och vad som eleven behöver utveckla ytterligare. Läraren bör tydliggöra vad som kommer att bedömas och utgöra underlag för betyg. Läraren bör också utifrån elevens prestationer i klassrummet, resultat på prov, andra underlag och i förhållande till uppsatta kunskapskrav kunna motivera varför eleven får ett visst betyg. Dessutom ska lärarens bedömning och betygssättning åtföljas av stöd och stimulans till eleverna så att de kan nå utbildningens mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt.
Bedömningen och betygssättningen bidrar därmed till såväl elevens kunskapsutveckling som en tydlig information till eleverna och deras föräldrar om hur det går i skolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.