Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

forskningsministerns övergripande ansvar

Skriftlig fråga 2002/03:941 av Danestig, Britt-Marie (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-15
Inlämnad
2003-05-15
Besvarad
2003-05-21
Svar anmält
2003-05-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 maj

Fråga 2002/03:941

 av Britt-Marie Danestig (v) till statsminister Göran Persson om forskningsministerns övergripande ansvar

Den 1 januari 2001 infördes en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. De tidigare forskningsråden samlades i tre nya forskningsråd: Vetenskapsrådet (VR), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS). Dessutom inrättades en ny myndighet, Verket för innovationssystem (VINNOVA). I propositionen Forskning för framtiden @ en ny organisation för forskningsfinansiering (1999/2000:81) sägs att syftet med omorganiseringen är att den ska ge möjlighet till satsningar inom viktiga områden, förbättra samarbete och tvärvetenskap, främja forskarbegåvningar samt förbättra forskningsinformationen. I samband med att detta beslut fattades erhöll utbildnings- och forskningsministern den 22 mars 2000 ett övergripande ansvar för att samordna forskningspolitiken i regeringen och därtill hörande budgetfrågor. Frågor om forskning och forskningsfinansiering utgör en viktig del av verksamheten vid flera departement. Det finns därför ett behov av en samordnad forskningspolitik för att bland annat få en bättre kontroll över vilken forskning som genomförs och hur de totala forskningsresurserna fördelas. Det har nu gått tre år sedan utbildnings- och forskningsministern fick detta övergripande ansvar för forskningspolitiken och det är därför lämpligt att göra en utvärdering och uppföljning av detta beslut. Med anledning av detta vill jag fråga statsministern Göran Persson:

Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att forskningsministerns övergripande ansvar för samordning och budget ska få effekt för forskningspolitiken?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:941 besvarad av Thomas Östros

den 21 maj

Svar på fråga 2002/03:941 om forskningsministerns övergripande ansvar

Utbildningsminister Thomas Östros

Britt-Marie Danestig har frågat statsminister Göran Persson vilka åtgärder han avser att vidta för att forskningsministerns övergripande ansvar för samordning och budget ska få effekt för forskningspolitiken. Statsministern har överlämnat frågan till mig att besvara.

Ett av de instrument som regeringen har för att kunna få ett helhetsgrepp över frågor som berör flera politikområden och verksamheter som bedrivs på olika departement är att använda förordnande enligt 7 kap. 5 § regeringsformen. Detta innebär att statsministern kan förordna att ett ärende eller en grupp av ärenden, som hör till ett visst departement, ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen. Det gör bland annat att ett statsråd kan få det övergripande politiska ansvaret för en verksamhet som berör och handläggs på flera departement, såsom är fallet bland annat beträffande forskningsfrågorna.

Inom många politikområden är forskning av hög kvalitet en grundläggande förutsättning för att kunna driva samhällsutvecklingen framåt. För att ur ett mer enhetligt perspektiv behandla frågor som berör forskning och utveckling gav statsministern mig därför i mars 2000 ett övergripande ansvar för frågor som rör forskning och utveckling och således ett särskilt ansvar för samordning av forskning och därmed sammanhängande budgetfrågor i regeringen.

Den 1 januari 2001 stärkte regering och riksdag dessutom organisationen för forskningsfinansiering genom att skapa fyra nya myndigheter för finansiering av forskning av hösta kvalitet. Ett förslag om detta lade regeringen i propositionen Forskning för framtiden @ en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81). Som en tydlig effekt av regeringens övergripande samsyn i forskningsfrågor tillförs svensk forskning under perioden 2000@2004 ca 1,5 miljarder kronor i höjda anslag. Det nybildade Vetenskapsrådet får sammanlagt en halv miljard kronor i ökade anslag under perioden 2001@2004, medan landets universitet och högskolor under samma period får ca 600 miljoner kronor i ökade direkta statliga anslag för forskning och forskarutbildning.

Genom förordnandet, enligt 7 kap. 5 § regeringsformen på forskningsområdet, har vi i regeringen fått en bättre helhetsbild av svensk forskning och utveckling och därigenom också bättre möjligheter att föra en framåtsyftande forskningspolitik. Även riksdagen och samhället i övrigt kan på ett bättre sätt följa utvecklingen inom det forskningspolitiska området genom att regeringen har utvecklat sin strategiska samordning av dessa frågor. Som svar på Britt-Marie Danestigs fråga vill jag således hävda att samordningsansvaret redan har gett effekt på forskningspolitiken och dess budget.

De satsningar som aviserades i den förra forskningspolitiska propositionen genomförs nu och kommer att följas upp i nästa forskningspolitiska proposition som kommer att presenteras under denna mandatperiod. Samordnade förberedelser pågår redan inför denna proposition.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.