Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

forskningsfinansiering

Skriftlig fråga 1999/2000:1069 av Björkman, Lars (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-31
Anmäld
2000-06-06
Besvarad
2000-06-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 maj

Fråga 1999/2000:1069

 av Lars Björkman (m) till utbildningsminister Thomas Östros om forskningsfinansiering

VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet i Linköping är landets enda forskningsinstitut inom transportsektorn. Det ligger i fronten inom trafiksäkerhetsforskning och har bl.a. byggt upp en simulatoranläggning i världsklass.

VTI:s två största beställare av forskning och utveckling är Vägverket och KFB (Kommunikationsforskningsberedningen). 31 miljoner kronor per år av forskningen finansieras direkt över statskassan. VTI lever således i huvudsak på samhällsbetalda uppdrag.

I stället för att spara på sin egen administration (400 miljoner kronor per år enligt riksdagens beslut) i år, har Vägverket minskat sina uppdrag hos VTI med ca 20 miljoner kronor eller 33 %. Detta slår mycket hårt mot VTI.

För närvarande pågår även en organisationsutredning om en framtida FoU-myndighet som ska överta KFB:s uppgifter. Vilken tyngd och inriktning transportpolitiken kommer att få inom denna myndighet är ännu oklar. Detta gör givetvis även situationen för VTI mycket osäker.

Vad avser utbildningsministern vidta för åtgärder för att säkerställa VTI:s framtida finansiering?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1069 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 16 juni

Svar på fråga 1999/2000:1069 om forskningsfinansiering

Näringsminister Björn Rosengren

Lars Björkman har frågat utbildningsministern vilka åtgärder regeringen avser vidta för att säkerställa den framtida finansieringen av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Eftersom VTI är en myndighet inom Näringsdepartementets ansvarsområde är det jag som ska svara på frågan.

Som Lars Björkman konstaterar utgör statens anslag till VTI endast en mindre del av myndighetens totala intäkter. Målet i VTI:s regleringsbrev är att uppdragsintäkterna bör uppgå till minst 70 % av de totala intäkterna @ ett mål som VTI uppfyller.

Vägverket och Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) är VTI:s i särklass största kunder och det är en korrekt iakttagelse att Vägverket för år 2000 minskat sina beställningar avsevärt. Men att Vägverket, som Lars Björkman hävdar, minskar sina beställningar hos VTI för att slippa spara i sin egen administration kan jag inte hålla med om.

Omprioriteringen av 400 miljoner kronor till förmån för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder medförde att 135 miljoner kronor flyttades bort från Vägverkets anslag för administration i 2000 års budgetproposition. Som en följd av detta har antalet tillsvidareanställda på Vägverkets huvudkontor och i regionerna minskat med 20 personer redan under 1999. Detta från att ha ökat konstant sedan 1995. Så nog arbetar Vägverket även med sin egen administration.

Men samtidigt har verket mycket riktigt minskat sina forskningsbeställningar hos VTI med 20 miljoner kronor under 2000. Jag menar dock att Vägverket måste få göra de omprioriteringar som anses nödvändiga, även om de drabbar en annan myndighet.

Självklart skapar det svårigheter för VTI när den största kunden drar ned på beställningarna. Men det är också just därför som det i institutets regleringsbrev anges att man bör sträva efter en vidgad kundkrets.

Den ansträngda ekonomiska situationen har också föranlett VTI:s ledning att utarbeta ett sparprogram som kommer att medföra omfördelningar av resurser och åtgärder för att effektivisera den egna verksamheten.

Frågan om anslag till VTI kommer som vanligt att behandlas i budgetpropositionen. Min åsikt är dock att VTI även i fortsättningen bör ha sin huvudsakliga inkomstkälla hos forskningsbeställarna. Därför kan jag i nuläget inte se någon anledning till att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa institutets framtida finansiering.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.