Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

forskning om elöverkänslighet

Skriftlig fråga 1999/2000:615 av Beijer, Lennart (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-25
Besvarad
2000-03-02
Anmäld
2000-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 februari

Fråga 1999/2000:615

 av Lennart Beijer (v) till socialminister Lars Engqvist om forskning om elöverkänslighet

Problem med s.k. elöverkänslighet ökar i Sverige och andra västländer. I dag beräknas i runda tal 200 000 svenskar ha större eller mindre problem, som kan härledas till just elöverkänslighet. Det är emellertid fortfarande svårt för drabbade personer att få fullt stöd av läkarvetenskapen, försäkringskassan eller kommunen. Läkarvetenskapen väntar på Socialstyrelsens anvisningar och kommunerna vågar inte stödja drabbade kommuninnevånare med elsanering av bostaden. I ett interpellationssvar i november 1999 säger ministern bl.a. "att det är angeläget med ytterligare forskning om elöverkänslighet och att sådan forskning pågår samt att Rådet för arbetslivsforskning har uppdraget att senast år 2000 redovisa en utvärdering på området". Enligt de uppgifter undertecknad har fått går forskningsresurserna framför allt till den på området etablerade forskningen. Det har inneburit att den forskning som är kritisk och som problematiserar utbyggnad av mobilnät, bredbandsnät och elektriska anläggningar, stryps på resurser. Det är viktigt att i sådana här frågor använda försiktighetsprincipen och därför ge möjlighet också för den kritiska forskningen att utveckla sina synpunkter. Frågan om elöverkänslighet är både humanistisk och näringspolitisk.

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga socialministern:

På vilket sätt kommer man att tillföra den kritiska forskningen om elöverkänslighet tillräckliga resurser?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:615 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 1 mars

Svar på fråga 1999/2000:615 om forskning om elöverkänslighet

Utbildningsminister Thomas Östros

Lennart Beijer har frågat socialministern om på vilket sätt man, utöver de forskningsresurser som går till den etablerade forskningen på området, kommer att tillföra den kritiska forskningen om elöverkänslighet tillräckliga resurser. Frågan har överlämnats till mig eftersom jag ansvarar för forskningsfrågor.

Lennart Beijer delar i sin fråga in forskning i två kategorier, den etablerade och den kritiska. Jag delar inte detta synsätt. Själva den vetenskapliga metoden innebär ett ifrågasättande av andras och egna resultat. Forskning som bedrivs utan ett kritiskt granskande perpektiv är dålig forskning. Det ställs mycket starka kvalitetskrav på den svenska forskningen. En hög kvalitet är nödvändig, för att man ska kunna lita på forskningsresultaten, för att det ska vara befogat att använda skattemedel för att finansiera forskning och för att svensk forskning ska nå internationellt erkännande. Sverige bidrar ju endast med någon procent av den samlade forskningen i världen. För att svensk forskning ska framstå som en attraktiv samarbetspartner och därmed också återföra metoder och kunskap från det internationella forskarsamhället måste svensk forskning kunna mäta sig med den internationellt främsta forskningen.

Det är viktigt i sammanhanget att påminna om den rollfördelning som finns i det svenska forskningssystemet, nämligen att statsmakterna fattar övergripande forskningspolitiska beslut medan myndigheter med expertkunskaper beslutar om den närmare fördelningen av resurser inom givna ramar.

Forskningsfinansiärerna beviljar medel till forskningsprojekt enligt strikta procedurer. Bedömningar och urval av inlämnade projektförslag görs av för ändamålet inrättade kommittéer. Ofta inhämtas bedömningar av internationell sakkunskap. Förordnandetiden för kommittéledamöter och andra funktionärer är begränsad för att minska risken för ett för stort inflytande av enskilda personer. Forskning inom olika områden följs också upp och utvärderas regelbundet av finansiärerna, ofta med anlitande av internationellt sammansatta bedömningsgrupper. För att stärka arbetet med utvärdering av svensk forskning har forskningsmyndigheterna uppmanats samarbeta kring gemensamma utvärderingsprogram.

Avslutningsvis vill jag emellertid instämma i att det är viktigt att ta fenomenet elöverkänslighet på allvar. Jag håller också med socialministern om att det är angeläget med ytterligare kunskaper om elöverkänslighet. Arbete på området pågår också internationellt inom Världshälsoorganisationen, WHO, och inom ramen för EU:s forskningsprogram. Regeringen inväntar resultatet av det uppdrag som Rådet för arbetslivsforskning har och som ska slutredovisas under året.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.