forskarkarriär och familjebildning
Skriftlig fråga 1999/2000:530 av Johansson, Kenneth (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-10
- Anmäld
- 2000-02-15
- Besvarad
- 2000-02-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:530
av Kenneth Johansson (c) till utbildningsminister Thomas Östros om forskarkarriär och familjebildningMånga doktorander finansierar i dag sin forskning med hjälp av skattefria stipendier. Vid barnafödande är reglerna sådana att dessa forskare endast har rätt till garantinivån i föräldrapenningen, dvs. 60 kr per dag.
En konsekvens blir att många forskare, likväl som andra grupper som enbart får garantinivån, får svårigheter att klara sin försörjning och kan tvingas till socialbidrag. Det är med andra ord svårt att kombinera forskarkarriär med familjebildning. Kvinnliga forskare drabbas hårdast. Det är inte konstigt, men däremot oacceptabelt att enbart ca 10 % av Sveriges professorer är kvinnor.
Centerpartiet har i regeringsställning varit med om att inleda en omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster som också ger rätt till alla de sociala förmåner som anställningar ger. Nuvarande regering har tyvärr inte fullföljt Centerpartiets linje.
Jag vill därför fråga utbildningsministern följande:
Vad avser utbildningsministern göra för att trygga doktorandernas försörjning och underlätta för dem att kombinera forskarkarriär med familjebildning?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:530 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 22 februari
Svar på fråga 1999/2000:530 om forskarkarriär och familjebildning
Utbildningsminister Thomas Östros
Kenneth Johansson har frågat mig vad jag avser att göra för att trygga doktorandernas försörjning och underlätta för dem att kombinera forskarkarriär med familjebildning.
Forskarutbildningen omfattar 160 poäng, dvs. fyra års heltidsstudier. Sedan den 1 april 1998 gäller enligt högskoleförordningen att endast så många doktorander får antas till forskarutbildning som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Fakultetsnämnden får till forskarutbildning anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden får dock under vissa villkor anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering.
För anställning som doktorand gäller att en person sammanlagt får vara anställd under högst fem år. Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre om det finns särskilda skäl, såsom vid ledighet på grund av sjukdom eller föräldraledighet.
Enligt förordningen om utbildningsbidrag för doktorander gäller vid frånvaro som t.ex. sjukdom, föräldraledighet och liknande att doktoranden har rätt att behålla bidraget. Det förlängs då i motsvarande omfattning på institutionens bekostnad. Om det är förmånligare kan en doktorand som har utbildningsbidrag i stället utnyttja s.k. vilande sjukpenning (SGI) från tidigare anställning. Om doktoranden har utbildningsbidrag i kombination med assistenttjänst utgår sjuk- eller föräldrapenning på assistenttjänsten om inkomsten överstiger ett basbelopp per år.
Sedan den 1 april 1998 gäller vidare enligt högskoleförordningen att den som har fått utbildningsbidrag för doktorander efter ansökan ska anställas som doktorand, senast när det enligt den individuella studieplanen återstår två års utbildning till doktorsexamen.
Till annan form av studiefinansiering hör t.ex. annan anställning inom eller utanför högskolan, studiemedel och stipendier. Sedan 1998 får inte statsmedel användas till stipendier avsedda för studiefinansiering för doktorander eftersom de oftast inte ger några sociala förmåner utan försäkringar måste ordnas separat. Det finns också stipendier som ges från olika privata fonder och stiftelser. En del av dem, särskilt inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, ger sociala förmåner.
Riksdagen beslutade (bet. 1994/95:UbU18, rskr. 1994/95:405), i enlighet med förslag i propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164), bl.a. att för budgetåren 1995/96@1999 avsätta 30 miljoner kronor årligen för att öka antalet doktorandanställningar som innehas av kvinnor. Motsvarande belopp, dvs. 30 miljoner kronor, avsattes under en sjuårsperiod fr.o.m. budgetåret 1995/96 för att inrätta forskarassistenttjänster för personer som tillhör det underrepresenterade könet.
Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att redovisa samt kommentera utfallet av bl.a. dessa insatser. Högskoleverket ska också inom ramen för uppdraget lämna förslag på fortsatta åtgärder för att öka andelen kvinnor på olika nivåer inom högskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj. Regeringen avser att återkomma till frågan i nästa forskningspolitiska proposition.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.