Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

försämrad infrastruktur i Dalsland

Skriftlig fråga 2002/03:1372 av Vänerlöv, Ingemar (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-09-10
Anmäld
2003-09-16
Besvarad
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 september

Fråga 2002/03:1372

 av Ingemar Vänerlöv (kd) till statsrådet Ulrica Messing om försämrad infrastruktur i Dalsland

Dalsland är en utsatt del av Sverige och består till stor del av glesbygd. I en följd av år har landskapet haft minskande arbetstillfällen och befolkningsminskning. För att trenden ska vändas krävs ett blomstrande näringsliv. En förutsättning för det är en god infrastruktur. Den i Dalsland redan bristfälliga infrastrukturen, med bland annat vägar av undermålig kvalitet, riskerar nu att försämras eftersom tågstoppen i Dals Ed på Göteborg@Oslo-banan, de enda stoppen i Dalsland, planeras att upphöra trots ett tillräckligt stort resandeunderlag. Dals Ed i hjärtat av Dalsland har en betydande turistpotential, gymnasium med riksintag och flera större företag dit folk pendlar. Slopande av tågstoppen kommer att försämra Dalslands möjligheter att hävda sig.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att få till stånd en förbättrad infrastruktur i Dalsland med möjligheter till ett blomstrande näringsliv?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1372 besvarad av Ulrica Messing

den 16 september

Svar på fråga 2002/03:1372 om försämrad infrastruktur i Dalsland

Statsrådet Ulrica Messing

Ingemar Vänerlöv har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få till stånd en förbättrad infrastruktur i Dalsland med möjligheter till ett blomstrande näringsliv.

Regeringen föreslog i propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt transportsystem (prop. 2001/02:20) att uppgiften att bevara och säkerställa befintlig infrastruktur ska prioriteras. För drift och underhåll av statliga vägar 2004@2015 föreslogs 87 miljarder kronor, vilket innebär en klar ambitionshöjning som gör att vi säkerställer en rimlig vägstandard för invånarna i alla delar av landet. För investeringar på det nationella stamvägnätet föreslogs en planeringsram på 39 miljarder kronor, för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion en planeringsram på 17 miljarder kronor och för den regionala transportinfrastrukturen en planeringsram på 30 miljarder kronor. Västra Götalands andel av den sistnämnda ramen är preliminärt 3 318 miljoner kronor, enligt regeringens beslut från mars 2002.

Vägverket, Banverket och länen redovisade den 4 augusti i år sina förslag till långsiktsplaner för transportinfrastrukturen. Regeringens uppgift nu är att granska och utvärdera förslagen för att därefter fastställa de nationella planerna och besluta om definitiva ramar till länsplanerna. Utgångspunkt för regeringens granskning är de transportpolitiska målen.

Jag har för avsikt att under beredningsprocessen i Regeringskansliet ha en dialog med regionala intressenter kring väg- och järnvägsutbyggnader. Samtidigt som de självklart ska bejaka sina speciella länsintressen måste vi också kunna höja blicken och se hur pengarna bäst satsas för att utveckla Sverige i sin helhet. Jag både tror och hoppas att vi kommer att nå enighet kring det synsättet.

Ingemar Vänerlöv tar också upp frågan om tågstopp i Dals Ed. SJ AB:s trafik på Dals Ed är en del av den interregionala persontrafiken på stomnätet. I enlighet med de transportpolitiska besluten från 1988 och 1998 bedriver SJ AB denna trafik på kommersiella grunder. I detta ligger att SJ AB självständigt, med utgångspunkt i affärsmässiga bedömningar, avgör vilken trafik som ska bedrivas.

Staten har dock självfallet ett ansvar för en tillfredsställande interregional persontransportförsörjning. Detta sker bland annat genom Rikstrafiken som har till uppgift att samordna och utveckla den interregionala persontrafiken. I Rikstrafikens uppgifter ingår också att upphandla interregional persontrafik som är företagsekonomiskt olönsam men transportpolitiskt motiverad.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.