församlingstillhörighet som grund för folkbokföring
Skriftlig fråga 2000/01:3 av Andersson, Marianne (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-09-19
- Anmäld
- 2000-09-26
- Besvarad
- 2000-10-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:3
av Marianne Andersson (c) till kulturminister Marita Ulvskog om församlingstillhörighet som grund för folkbokföringEn statlig utredning föreslår att grunden för vår folkbokföring, socknar och församlingar, ska ändras till kommuner. Därmed kommer den sedan medeltiden finmaskiga indelningen av Sverige att försvinna. En indelning i mer än 2 000 församlingar ersätts av 289 kommuner.
Detta får stora effekter för den lokala identiteten, för uråldriga kulturvärden, för kyrkan, för släktforskningen och annan forskning samt försvårar lokalt utvecklingsarbete.
I en tid av globalisering och snabba förändringar finns ett stort behov av identitet och kunskap om våra rötter. Av dessa skäl framstår det som synnerligen olyckligt att ytterligare anonymisera tillvaron och försvåra sökandet efter våra rötter.
Jag vill därför fråga kulturministern:
Vilka åtgärder avser kulturministern att vidta för att säkerställa det lokala kulturarvet, den lokala identiteten samt släkt- och bygdeforskning?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:3 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
den 4 oktober
Svar på fråga 2000/01:3 om församlingstillhörighet som grund för folkbokföring
Kulturminister Marita Ulvskog
Marianne Andersson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa det lokala kulturarvet, den lokala identiteten samt släkt- och bygdeforskning.
Jag vill inledningsvis påpeka att socken inte utgör grund för vår folkbokföring. I dag är huvudregeln att en person folkbokförs på den fastighet, i vissa fall även lägenhet, och i den territoriella församling där hon är att anse som bosatt.
Stat@kyrka-reformen som trädde i kraft den 1 januari 2000 innebar bl.a. att kommunstatusen upphörde för Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter samt att kyrkan i övrigt lämnade det allmänna. I lagen om Svenska kyrkan (1998:1591) anges att församlingarna, med vissa undantag, är territoriella och omfattar de personer som är tillhöriga Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område. Församlingsindelningen är numera en intern kyrklig angelägenhet. Svenska kyrkan är dock skyldig att lämna uppgifter bl.a. om indelningen i församlingar, samfälligheter och stift till det statliga registret över trossamfund som förs av Kammarkollegiet.
Frågan om folkbokföring i en territoriell församling, när den kyrkliga indelningen blir en intern angelägenhet, och konsekvenser av att bibehålla eller avskaffa nuvarande ordning har analyserats av en utredare (dir. 1998:75). I utredarens uppdrag ingick bl.a. att särskilt beakta statistikens och forskningens behov. Även det kulturhistoriska intresset skulle beaktas. Utredningens betänkande, Folkbokföring efter stat@kyrka-reformen 2000 (SOU 2000:17), har varit ute på en bred remiss och några beslut i frågan har ännu inte fattats. Enligt uppgift är flera av de remissinstanser som hanterar frågor som rör kulturarvet negativa till utredningens förslag att folkbokföring inte längre ska ske på församling.
Vad gäller det förslag som lämnats av utredningen och som alltså ännu inte är slutbehandlat är det för tidigt att redovisa några slutsatser och jag kan inte heller föregripa kommande beslut.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.