försäljningen av Volvo

Skriftlig fråga 1998/99:323 av Lönnroth, Johan (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-04
Anmäld
1999-02-09
Besvarad
1999-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:323 av Johan Lönnroth (v) till näringsministern om försäljningen av Volvo

den 4 februari

På en extra bolagsstämma den 15 mars kommer Volvos aktieägare att behandla Fords bud att köpa Volvo Personvagnar. Den planerade affären har uppenbart ett mycket stort intresse för svenska folket och en stor betydelse för Sverige som industrination. Regering och riksdag har ett självklart ansvar för att utfallet av en eventuell affär blir det bästa möjliga för sysselsättning och miljö i ett brett samhälleligt perspektiv.

Svenska staten har också - främst via Fjärde AP-fonden - ett ägaransvar i Volvo.

Också pensionsfonder som representerar löntagarnas och blivande pensionärers intressen har ett stort ägande i Volvo. I ett svar till Lars Bäckström under frågestunden i riksdagen den 28 januari sade näringsministern att han för en löpande dialog med fackföreningsrörelsen och andra intressenter i denna fråga.

Mot denna bakgrund vill jag fråga näringsministern:

Vilka initiativ är näringsministern beredd att ta för att påverka besluten om Volvos eventuella försäljning på ett för sysselsättning och miljö maximalt bra sätt?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:323 besvarad av Näringsminister Björn Rosengren

Svar på fråga 1998/99:323 om försäljningen av Volvo
    Näringsminister Björn Rosengren

den 10 februari

Johan Lönnroth har frågat mig om vilka initiativ jag är beredd att ta för att påverka besluten om Volvos eventuella försäljning på ett för sysselsättning och miljö bra sätt.

Jag vill börja med att klargöra att regeringen varken kan eller bör ingripa i den här typen av affärer. Strukturaffärer mellan företag över nationsgränserna är ett naturligt inslag i en internationaliserad ekonomi. I en så hårt konkurrensutsatt bransch som bilindustrin, som kännetecknas av en mycket stor överkapacitet, kan de t.o.m. vara ett villkor för långsiktig överlevnad.

Johan Lönnroth för i sin fråga fram miljöaspekter. Jag vill med anledning av det framhålla att en av de viktigaste faktorerna bakom Volvo Personvagnars agerande är de stora utvecklingskostnader som följer av samhällets och kundernas krav på miljövänligare teknik. Biltillverkarna står inför teknologiska utmaningar av stora mått, där helt nya typer av drivsystem utvecklas. Den svenska bilindustrin har inte masstillverkarnas volymer att slå ut utvecklingskostnaderna på och kan därför ha mycket att vinna på att söka samarbete med andra tillverkare. Volvo Personvagnar får i och med försäljningen tillgång till Fords betydande forsknings- och utvecklingsorganisation, liksom dess omfattande återförsäljarnät. Det är min bedömning att Volvo Personvagnars framtidsutsikter härigenom kan stärkas.

Sysselsättning är en annan av Johan Lönnroths frågeställningar. Här vill jag poängtera att en förändring av ägarskapet inte är likställt med utflytt och förlust av arbetstillfällen. Jag är av uppfattningen att ett globalt företags resurser i det kortare perspektivet kan komma att bli avgörande för Volvo Personvagnars utveckling. För att vi även på längre sikt skall kunna behålla en långsiktigt livskraftig bilindustri, som även har sin lednings- och forskningsmässiga bas kvar i Sverige, måste staten se till att det allmänna företagsklimatet är så bra att dessa funktioner stannar kvar i landet. Ur sysselsättningssynpunkt är det också av avgörande betydelse att underleverantörsindustrins konkurrenskraft stärks.

Regeringen har tagit en rad initiativ för att förbättra företagsklimatet och utreder ytterligare andra. En kunskapsbaserad tillväxt ställer krav på utbildningssatsningar, näringslivsrelaterad FoU, teknikspridning och system för kompetensutveckling i arbetslivet. Konkurrenskraftiga skatter och förenklingar för småföretag är andra avgörande faktorer. Vidare måste Sverige kunna uppvisa stabila makroekonomiska förhållanden för att kunna åtnjuta marknadens förtroende och bibehålla dagens låga räntenivåer.

De svenska storföretagen har länge utgjort kärnan i den svenska industrisysselsättningen. Sverige har en mycket liten hemmamarknad, varför dessa internationella företags tillväxt länge ägt rum främst utomlands. Som en följd av den processen minskar Sveriges relativa betydelse för storföretagen. Vi bör därför också inrikta oss på att skapa förutsättningar för att få till stånd en tillväxt underifrån, där nya arbetstillfällen kan skapas.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.