försäljningen av Bofors
Skriftlig fråga 1999/2000:1145 av Segelström, Inger (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-06-19
- Besvarad
- 2000-08-11
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1145
av Inger Segelström (s) till försvarsminister Björn von Sydow om försäljningen av BoforsTrots en växande insikt världen över att militärt våld sällan är ett användbart politiskt verktyg, fortsätter de militära rustningarna. S-kvinnor anser att fortsatta militära rustningar är fullständigt orimligt och motverkar en ny ekonomisk och ekologisk utveckling. S-kvinnor vill att vapenhandeln begränsas och arbetar för ökad redovisning av vapenhandeln. Vi vill bygga ut FN:s och EU:s vapenhandelsregister och göra det obligatoriskt. Därför ser vi med oro på Bofors försäljning till USA och United Defence. Vi oroas över att det kan betyda att s-kvinnor, partiet och riksdagen får en sämre insyn och kontroll av vad som händer med vapen tillverkade i Sverige och sålda till länder utanför Norden. S-kvinnor har vid flera socialdemokratiska partikongresser och i riksdagen drivit fram beslut om försäkringar för att svenska vapen och reservdelar inte ska säljas till krigförande länder. Om krigförande länder är vi i stort överens men däremot inte alltid om godkännande av följdleveranser av reservdelar. För s-kvinnorna gäller fattade beslut om att reservdelar och utslitna delar är ammunition också vid en försäljning av Bofors. Inte en utvidgning av exempelvis nya kanoner som vi tidigare varit oense med regeringen om.
Min fråga till försvarsministern är:
Vad avser försvarsministern göra för att tidigare beslut fattade av partikongresser och riksdagen fortsättningsvis gäller när Bofors säljs?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1145 besvarad av statsrådet Leif Pagrotsky
den 11 augusti
Svar på fråga 1999/2000:1145 om försäljningen av Bofors
Statsrådet Leif Pagrotsky
Inger Segelström har till försvarsminister Björn von Sydow ställt en fråga rörande försäljningen av Bofors Weapon Systems AB till utländsk ägare.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Försäljningen av Bofors Weapon Systems till det amerikanska företaget United Defense är ytterligare ett exempel på den utveckling vi sett under senare år, som bl.a. inneburit att Hägglunds Vehicles sålts till det engelska företaget Alvis och att Kockums Submarine Systems sålts till tyska Howaldtwerke-Deutsche Werft. Förutom försäljningarna ingås alltfler samarbetsavtal mellan svenska försvarsindustriföretag och utländska parter. Denna internationalisering av försvarsindustrins verksamhet har uppmuntrats av riksdagen i ett antal beslut, bl.a. 1996 års försvarsbeslut och 1999 års kontrollstationsbeslut.
Försvarsministern har särskilt redovisat de försvars- och säkerhetspolitiska motiven för en omstrukturering av industrin i svaret på frågan 1999/2000:1144. Här vill jag särskilt understryka att denna utveckling inte bara är nödvändig utan också rymmer viktiga möjligheter. Omstruktureringen medför på sikt en nedskärning av försvarsindustriell överkapacitet, i Europa och internationellt. Detta innebär en välkommen minskning av det exporttryck som i dag föreligger i olika producentländer. Omstruktureringen nödvändiggör också ett ökat samarbete kring exportkontrollen mellan producentländer, främst inom EU. Här har ett land som Sverige @ med sin tradition av restriktivitet men ändå substantiell export @ goda förutsättningar att spela en konstruktiv roll i det gradvisa närmandet av olika producentländers exportpolitik till varandra. Utvecklingen ger oss möjligheter, som vi i mitten av 90-talet knappast kunnat föreställa oss, att aktivt påverka det exportpolitiska tänkandet i länder som svarar för en ojämförligt större del av världshandeln med krigsmateriel än vi själva.
Att företaget Bofors Weapon Systems övergår i utländsk ägo innebär ingen förändring i exportkontrollavseende. I juridisk mening är Bofors Weapon Systems fortfarande ett svenskt, i Sverige verksamt, företag. Företagets produkter betraktas alltjämt som svenska. Detta innebär att det regelverk vi har i dag, som givits bred parlamentarisk förankring och vars synsätt den senaste socialdemokratiska partikongressen ställde sig bakom, gäller fullt ut.
Det finns anledning att anta att det nya ägandet kommer att medföra ett nära samarbete mellan det svenska och det amerikanska företaget. Detta är inte något nytt i sak. Under de senaste tio åren har varje år mellan 61 % och 94 % av exporten från svenska försvarsindustriföretag gått till Norden, Västeuropa, Nordamerika och Australien/Nya Zeeland. Exporten har i betydande utsträckning avsett underleveranser till dessa länders försvarsindustrier inom ramen för olika former av samarbete. Ändrade ägandeförhållanden innebär inte någon ändring ur exportkontrollhänseende vad gäller export av komponenter.
I ett längre perspektiv kan Bofors Weapon Systems och United Defense bestämma sig för att gemensamt utveckla nya produkter. I ett sådant skede blir det nödvändigt att med den amerikanska regeringen ta upp en diskussion om hur exporten av dessa produkter ska hanteras så att en tillfredsställande kontroll uppnås ur båda länders synvinkel. En sådan diskussion blir mycket beroende av de faktiska omständigheterna (om t.ex. det ena eller andra landets industri endast har en mycket liten andel i den nya produkten eller om det är fråga om en produkt som kan sägas vara lika mycket amerikansk som svensk). Alla sådana diskussioner kommer givetvis att föras med det svenska regelverkets bestämmelser som utgångspunkt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
