försäljning av vapen till Kina
Skriftlig fråga 2004/05:804 av Fridolin, Gustav (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-01-27
- Inlämnad
- 2005-01-27
- Besvarad
- 2005-02-02
- Svar anmält
- 2005-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:804
av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Laila Freivalds om försäljning av vapen till KinaI en uppgörelse med Moderaterna har regeringen vid senaste EU-toppmötet godtagit att häva vapenembargot mot Kina. Detta har lett till hård och berättigad kritik från riksdagens övriga partier, som inte önskar öka vapenförsäljningen till den kommunistiska diktaturen Kina. Såväl historiska övergrepp som nutidens ockupation av Tibet och relation till Taiwan omöjliggör enligt bland annat Miljöpartiets synsätt vapenexport till Kina. I dessa diskussioner lovade såväl utrikesminister Laila Freivalds upprepade gånger inför EU-nämnden som statsminister Göran Persson inför kammaren att hävandet av vapenembargot inte innebär att vapenförsäljningen till Kina kommer att öka.
Mot bakgrund av ny statistisk som visar att antalet licenser för vapenhandel mellan EU-länder och Kina fördubblades åren 2002-2003 vill jag fråga utrikesministern om vilka åtgärder hon avser att vidta för att vapenexporten från EU-länder till Kina verkligen inte ska öka efter hävandet av vapenembargot.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:804 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2004/05:804 om försäljning av vapen till Kina
Utrikesminister Laila Freivalds
Gustav Fridolin har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förhindra att vapenexporten från EU-länder till Kina ökar efter hävandet av EU:s vapenembargo.
Under behandlingen i EU av frågan om EU:s vapenembargo mot Kina har en viktig utgångspunkt för den svenska regeringen hela tiden varit att säkerställa att ett eventuellt hävande av embargot inte skulle leda till en ökning av exporten av krigsmateriel till Kina. I december beslutade Europeiska rådet att arbeta för ett hävande av embargot, under förutsättning att enighet kunde nås om en förstärkt tillämpning av EU:s uppförandekod för vapenförsäljning. I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 december understryks att ett framtida hävande av vapenembargot inte får leda till en ökning av vapenexport från EU-länder till Kina, vare sig kvantitativt eller kvalitativt.
Ett embargo är inte ett långsiktigt sätt att sköta exportkontroll utan en åtgärd som i första hand är avsedd som en politisk markering. Vapenembargot mot Kina, som infördes 1989, är inte heller heltäckande utan omfattar enbart så kallad förstörelsebringande krigsmateriel. Export av övrig krigsmateriel från EU-länder till Kina beräknas årligen uppgå till flera hundra miljoner euro och uppges ha ökat väsentligt från 2002 till 2003. Den förstärkning i tillämpningen av EU:s uppförandekod som Sverige och andra länder verkar för innebär att öppenheten kring EU-länders beslut i krigsmaterielärenden kommer att öka. Eftersom all slags krigsmateriel ska omfattas av det nya systemet har det förutsättningar att i visst avseende bli ett bättre instrument än det nuvarande vapenembargot.
Mot bakgrund av Sveriges nationella regler och EU:s uppförandekod är det för svenskt vidkommande inte aktuellt med export av krigsmateriel till Kina under överskådlig tid.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.