försäkringskassornas rehabilitering av sjukskrivna
Skriftlig fråga 1999/2000:112 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-10-27
- Anmäld
- 1999-11-02
- Besvarad
- 1999-11-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:112
av Rolf Gunnarsson (m) till statsrådet Ingela Thalén om försäkringskassornas rehabilitering av sjukskrivnaOroande rapporter har kommit angående försäkringskassornas möjligheter att ställa upp med rehabilitering av sjukskrivna. Sjukskrivna får inte den vård de behöver @ och har rätt till! Pengar finns på kontot för sjukskrivning, men dessa får inte användas till rehabilitering. Kontot för rehabilitering är snart tömt. En rapport från Försäkringskassan i Dalarna visar att det inte heller går att använda pengar till medicinsk rehabilitering, något som skulle korta sjukskrivningsperioderna och minska kostnaderna.
En tjänsteman säger: "Det är klart att vi skulle kunna tjäna pengar på att köpa operationer. Men vi har lagar som förhindrar detta."
Tydligen är det så att regler, lagar och förordningar som stoppar en människas rehabilitering kommer i andra hand i den inriktning som regeringspartiet har i frågan?
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att tillse att den sjuke ska få den bästa vården/behandlingen för att minska sjukskrivningstiden?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:112 besvarad av statsrådet Ingela Thalén
Svar på fråga 1999/2000:112 om försäkringskassornas rehabilitering av sjukskrivna
Statsrådet Ingela Thalén
Rolf Gunnarsson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillse att den sjuke får den bästa vården eller behandlingen i syfte att minska sjukskrivningstiden.
Jag vill börja med att påpeka att Rolf Gunnarssons problembeskrivning innefattar två skilda spörsmål. Dels frågan om vem som egentligen skall finansiera medicinsk vård och behandling. Dels att de särskilda medel som försäkringskassorna förfogar till bl.a. köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster har tagit slut på vissa håll i landet.
Orsaken till att tjänstemän på försäkringskassan inte kan använda pengar från sjukförsäkringsanslaget för att köpa medicinsk rehabilitering är att denna typ av behandling är hälso- och sjukvårdens ansvar. Landstingen får in pengar via landstingsskatt och statsbidrag avsedda att användas för att bedriva en effektiv medicinsk vård och behandling.
Sjukförsäkringen ska ge skydd vid det inkomstbortfall som uppstår när man inte kan arbeta på grund av sjukdom. Detta är grundprincipen. Sedan kan det förekomma att staten via sjukförsäkringen ibland vill stimulera vissa särskilda insatser inom hälso- och sjukvården. T.ex. finns det särskilda medel från sjukförsäkringen avsedda för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser @ s.k. Dagmarmedel. År 1999 avsattes 235 miljoner för detta ändamål och samma summa föreslås även för år 2000 i senaste budgetpropositionen.
När det gäller de särskilda medel som försäkringskassorna förfogar till köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster, arbetstekniska hjälpmedel, läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag, resor tur och retur till arbetet samt olika former av samverkan @ har även regeringen fått signaler om att pengarna börjar ta slut på vissa enskilda kassor. Detta är naturligtvis olyckligt. Jag vill dock poängtera att kassorna under år 1998 använde totalt ca 520 miljoner kronor av anslagna särskilda medel. För år 1999 har anslagits 665 miljoner kronor till Särskilda medel, vilket innebär att kassorna givits möjlighet att radikalt öka sin aktivitet på rehabiliteringsområdet under detta år.
För att slutligen svara på Rolf Gunnarssons fråga om vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillse att den sjuke får den bästa vården eller behandlingen i syfte att minska sjukskrivningstiden, vill jag främst hänvisa till budgetpropositionen för år 2000. Där har regeringen bl.a. aviserat att en nationell handlingsplan ska presenteras under år 2000 för utveckling och förnyelse av sjukvården. Samtidigt aviseras att vården under åren 2001@2004 kommer att tillföras sammanlagt 9 miljarder kronor i form av ett extra statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen.
Som Rolf Gunnarsson säkert känner till har regeringen också nyligen utsett en särskild utredare med uppdrag att se över sjukförsäkringen. Enligt direktiven skall utredaren framför allt ta fram fakta och analysera orsakerna till den ökade sjukfrånvaron ur ett långsiktigt perspektiv.
Samtidigt pågår för närvarande en översyn av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. I syfte att skapa en effektivare rehabiliteringsverksamhet ska den särskilde utredaren bl.a. klargöra den arbetslivsinriktade rehabiliteringens innehåll och gränser gentemot andra typer av rehabilitering, utforma en plattform för prioriteringar samt klargöra hur ansvar och uppgifter effektivast kan fördelas mellan olika aktörer i rehabiliteringsarbetet.
I båda dessa utredningar kommer stor vikt att läggas vid utvecklingen på arbetsmarknaden och de sjukdomar som genereras av det nya arbetslivet. Tillsammans med den stora satsningen på sjukvården ger oss därför dessa utredningar en unik möjlighet att skapa en trygg, effektiv och hållbar organisation på hela ohälsoområdet inför 2000-talet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.