försäkringskassornas organisation
Skriftlig fråga 2002/03:61 av Järrel, Henrik S (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-10-22
- Inlämnad
- 2002-10-22
- Besvarad
- 2002-10-30
- Svar anmält
- 2002-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:61
av Henrik S Järrel (m) till statsrådet Hans Karlsson om försäkringskassornas organisationI höstens budgetproposition skriver regeringen att den vill låta en kommitté se över försäkringskassornas organisation och Socialförsäkringsadministrationen, SFA.
Med tanke på att ett delbetänkande nyligen lagts fram rörande en koncentration av arbetsskadehandläggningen i landet och att handläggningen av ersättning för tandvårdsbehandling koncentrerats till länskassan i Skåne finns det redan synbara tendenser till nya organisationstankar kring SFA.
Mot denna bakgrund vill jag fråga socialförsäkringsministern:
Vilka tankar och syften ligger bakom den aktualiserade skrivningen i höstens budgetproposition?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:61 besvarad av Berit Andnor
Svar på fråga 2002/03:61 om försäkringskassornas organisation
Statsrådet Berit Andnor
Henrik S Järrel har frågat arbetslivsminister Hans Karlsson vilka tankar och syften som ligger bakom regeringens skrivning i höstens budgetproposition om att låta en kommitté se över försäkringskassornas organisation och socialförsäkringsadministrationen, SFA. Henrik S Järrel pekar därvid särskilt på att det redan finns synbara tendenser till nya organisationstankar kring SFA och hänvisar till det delbetänkande om koncentration av arbetsskadehandläggningen i landet som nyligen avlämnats samt att handläggningen av ersättning för tandvårdsförsäkringen redan koncentrerats till länskassan i Skåne.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
I budgetpropositionen redovisar regeringen motiven för översynen och pekar bland annat på att stora skillnader finns mellan hur reglerna tillämpas och hur människor blir bemötta i olika delar av landet. Utvärderingar och JO:s granskning visar att medborgarna inte får tillgång till socialförsäkringen på lika villkor. Orsakerna till bristerna ligger bland annat i otillräcklig ledning, styrning och kontroll.
Regeringen framhåller i budgetpropositionen att tydligt ledningsansvar, nationell samsyn och likformighet samt fokus på gemensam verksamhetsutveckling är grundläggande för den framtida organisationen. Det nationella intresset av likformighet och rättssäkerhet måste tillgodoses för att tilltron till socialförsäkringarna ska bibehållas.
Dessutom framhåller regeringen att en av samhällets största utmaningar är att bryta ohälsoutvecklingen och att detta kräver extraordinära insatser både vad gäller hur trygghetssystemen utformas och hur socialförsäkringsarbetet organiseras. Helhetsperspektiv och gemensamma förhållningssätt krävs för att de begränsade administrativa resurserna ska kunna användas så optimalt som möjligt.
Regeringen har också i budgetpropositionen betonat att nya och bättre förutsättningar måste skapas för att använda samhällets samlade resurser på bästa sätt för den försäkrade. Problembilden vad gäller ohälsoutvecklingen är komplex och berör olika samhällsområden. De åtgärder som krävs för att förbättra situationen går över sektorsgränserna. Ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer kan därför behöva justeras och nya organisationsstrukturer prövas för att samhällets resurser ska kunna utnyttjas så effektivt som möjligt.
Den tendens till koncentration av handläggningen av vissa ärenden som Henrik S Järrel nämner kan ses som en åtgärd som kan förbättra situationen. Som framgår av det nu redovisade kan dock mer omfattande insatser och strukturförändringar behöva vidtas för att få en så effektiv administration av socialförsäkringssystemen som möjligt. Det är för att bland annat belysa detta som regeringen avser att tillsätta den aviserade översynen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

