försäkringskassorna

Skriftlig fråga 1999/2000:130 av Lantz, Kenneth (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-10-29
Anmäld
1999-11-02
Besvarad
1999-11-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 oktober

Fråga 1999/2000:130

av Kenneth Lantz (kd) till socialminister Lars Engqvist om försäkringskassorna

Vid allvarliga skador, som tenderar att gå över i långtidssjukskrivning, sjuk- eller förtidspension har försäkringskassan uppdraget att även sörja för ett konkret engagemang för rehabilitering av den sjuka personen. Rehabiliteringen skall åtgärdas i nära samarbete med arbetsgivare.

Kostnaderna för försäkringskassan har ökat påtagligt och nu riskerar flera kassor i landet att sakna pengar till rehabiliteringsåtgärder. Det är speciellt kassorna i Norrland som drabbats av högre kostnader för rehabilitering än vad som budgeterats.

Vad ämnar ministern vidtaga för åtgärder för att trygga försäkringskassornas ekonomiska läge så att de försäkrade kan känna sig trygga och därmed erhålla den ersättning och åtgärd som de har rätt till?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:130 besvarad av

den 3 november

Svar på frågorna 1999/2000:123 om köp av rehabiliteringstjänster och 130 om försäkringskassorna

Statsrådet Ingela Thalén

Lennart Klockare och Kenneth Lantz har frågat mig respektive socialminister Lars Engqvist om vilka åtgärder vi avser att vidta med anledning av att de Särskilda medel som försäkringskassorna förfogar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen börjar ta slut. Arbetet i regeringen är så fördelat att jag ska svara på frågorna och jag gör det i ett sammanhang.

Under innevarande år disponerar försäkringskassorna 665 miljoner kronor i Särskilda medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster, arbetstekniska hjälpmedel, läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag, resor tur och retur till arbetet samt olika former av samverkan. Som Lennart Klockare och Kenneth Lantz mycket riktigt uppger kommer det nu signaler om att dessa medel börjar ta slut på vissa enskilda kassor. Orsaken är främst en radikalt ökad aktivitet på rehabiliteringsområdet @ under år 1998 tilldelades kassorna 609 miljoner kronor men utnyttjade endast ca 520 miljoner kronor.

Nu frågar både Lennart Klockare och Kenneth Lantz vad jag tänker göra åt detta. Som Lennart Klockare och Kenneth Lantz säkert känner till pågår det för närvarande en översyn av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. En av orsakerna bakom utredningens tillkomst var att det hittills inte gått att belägga huruvida de aktiva rehabiliteringsåtgärder som kassorna köper leder till önskvärt resultat.

Detta är en gammal problematik @ under åren 1997 och 1998 minskades medlen för köp av tjänst med 200 miljoner kronor respektive år i avvaktan på Statskontorets översyn av effekterna av de senaste årens rehabiliteringssatsningar. I Statskontorets rapport Perspektiv på rehabilitering (1997:27) redovisas just svårigheter med att belägga effekter av rehabiliteringen samt brister kring hur själva urvalet till åtgärderna sker.

En ökad finansiell satsning på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är därför inte meningsfull förrän utredningen har presenterat sitt betänkande den 1 juli 2000 och regeringen därigenom får underlag till förändringar som innebär att kostnaderna för rehabiliteringsverksamheten med större säkerhet kan generera avsedda effekter och resultat.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.