Försäkringskassans tolkning av LSS
Skriftlig fråga 2007/08:1509 av Sonidsson, Eva (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-07-29
- Besvarad
- 2008-08-12
- Anmäld
- 2008-08-14
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:1509 Försäkringskassans tolkning av LSS
av Eva Sonidsson (s)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
I medierna har uppmärksammats flera fall om hur Försäkringskassan tillsammans med kommunerna drar ned på assistenthjälpen till vårdtagare genom en ny tolkning av LSS. Ett av fallen handlar om hjälp i samband med måltider, där den totala hjälptiden för vårdtagarens grundläggande behov minskades, då denne kunde äta själv. Tidigare fick vårdtagaren totalt 38 timmar i veckan hjälp med av- och påklädning, personlig hygien och så vidare. Av denna tid var knappt 13 timmar i veckan avsedda till hjälp i samband med måltider.
Försäkringskassan gjorde en ny utredning om de grundläggande behoven för vårdtagaren i april, varefter Försäkringskassan avslog behovet av hjälp vid måltider, bland annat med hänvisning till makars ansvar gentemot varandra enligt äktenskapsbalken.
Beslutet ledde till att den totala tiden för assistans minskades med tio timmar i veckan. Trots att personen i fråga inte kan inhandla, laga eller exempelvis skära upp maten själv, minskades hjälpen vid måltider till bara tio minuter per måltid, till totalt 3 ½ timmar i veckan.
Försäkringskassans beslut att minska hjälpen vid måltiderna kan knappast motiveras med hänvisning till äktenskapsbalken. Man kan också fråga sig vilken roll vårdtagarens kön spelar i sammanhanget. Ställer Försäkringskassan samma krav om hjälp på en man som man gör på en kvinna?
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att Försäkringskassans nya tolkning av LSS inte får ovan beskrivna konsekvenser för vårdtagarna?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1509 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
den 12 augusti
Svar på fråga
2007/08:1509 Försäkringskassans tolkning av LSS
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Eva Sonidsson har frågat socialförsäkringsministern om hon avser att vidta åtgärder med anledning av att Försäkringskassans nya tolkning av LSS innebär att assistanshjälpen dras ned för vårdtagarna. Arbetet inom Regeringskansliet är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Frågan är ställd mot bakgrund av ett fall som Eva Sonidsson uppmärksammat där Försäkringskassan minskat antalet assistanstimmar för en vårdtagare bland annat med hänvisning till makars ansvar gentemot varandra enligt äktenskapsbalken.
Insatsen personlig assistans är en behovsprövad rättighet för personer som tillhör personkretsen i LSS. Men även om lagstiftningen medger rätten till en insats kvarstår för Försäkringskassan att utreda och bedöma vilka behov den som ansöker har. För att kunna tillämpa en lag som avsiktligt ger utrymme för individuella bedömningar är det viktigt att den kompletteras med andra styrmedel. Dessa styrmedel får självklart inte åsidosätta assistansreformens intention om självbestämmande och möjlighet att leva ett självständigt liv.
Det Försäkringskassan har gjort är bland annat att upprätta en vägledning som innehåller domstolspraxis, kunskapssammanställningar och föreskrifter som ska underlätta bedömningen av hur många timmar personlig assistans den ersättningsberättigade behöver.
Jag kan som enskilt statsråd inte kommentera enskilda ärenden. Men när det gäller makars gemensamma ansvar finns exempel på två regeringsrättsdomar som fastslår att makar har ett gemensamt ansvar för hushållet vilket medför att de anses böra stå för en stor del av göromålen i detta hänseende oavsett om det är maken eller makan som ger hjälpen.
Jag tycker att det är bra att Försäkringskassan följer rättsutvecklingen och löpande ger ut information och vägledning om insatsen personlig assistans så att handläggarna kan göra behovsbedömningen så rättvis och tydlig som möjligt utifrån lagens intentioner om den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. För att säkerställa att den enskilde får den assistans hon eller han anser sig behöva finns alltid möjlighet att få sitt ärende prövat i domstol.
Genom att beslut om assistans kan överklagas bidrar domstolarnas ställningstaganden också till en precisering av hur lagen ska tillämpas.
Men det har också visat sig att handläggarna behöver mer vägledning i behovsbedömningen än vad domstolspraxis kan lämna.
För att ge handläggarna ytterligare stöd i deras arbete har regeringen därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Försäkringskassan prova ut instrument för bedömning av behov av personlig assistans. Genom att använda sig av standardiserade instrument i form av checklistor kan risken för lokala variationer i bedömningen minska. Syftet är att åstadkomma högre kvalitet i beslutsfattandet och säkerställa en mer jämlik och rättssäker hantering av ansökningar så att kvinnor och män som har en funktionsnedsättning får det stöd och den service var och en behöver för att kunna leva ett liv som alla andra.
Den personliga assistansen och assistansersättningen ses för närvarande också över av LSS-kommittén. I kommitténs uppdrag ingår att med särskilt fokus på behovsbedömningen kartlägga och analysera hur regleringen av den personliga assistansen tillämpas samt föreslå hur regleringen kan ändras så att tillämpningen ska bli bättre.
Med anledning av det arbete som pågår ser jag ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.