försäkringskassans försenade utbetalningar

Skriftlig fråga 2004/05:100 av Lindgren, Ulrik (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-10-12
Inlämnad
2004-10-12
Besvarad
2004-10-20
Svar anmält
2004-10-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 oktober

Fråga 2004/05:100

av Ulrik Lindgren (kd) till socialminister Berit Andnor om försäkringskassans försenade utbetalningar

Sjukskrivna personer kan få vänta i flera månader på ersättning från försäkringskassan. Detta är tyvärr ingen ny företeelse @ under lång tid har försäkringskassan haft stora svårigheter att betala ut sjukersättning i rimlig tid.

Riksförsäkringsverket mäter kontinuerligt de så kallade genomströmningstiderna, det vill säga den tid som det tar från att personen blir sjukanmäld hos kassan till det att ersättningen betalas ut. För närvarande är det längst väntetider vid försäkringskassan i Dalarna. En sjukskriven person kan tvingas vänta upp till 80 dagar på utbetalning. Detta är naturligtvis helt orimligt och innebär ofta stora privatekonomiska påfrestningar för den som drabbas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att sjukskrivna personer ska få sina pengar utbetalda i tid?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:100 besvarad av Berit Andnor

den 20 oktober

Svar på fråga 2004/05:100 om försäkringskassans försenade utbetalningar

Socialminister Berit Andnor

Ulrik Lindgren har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att sjukskrivna personer ska få sina pengar utbetalda i tid.

Som jag nyligen har redovisat i ett frågesvar gällande försäkringskassans handläggningstider anser regeringen att det är oacceptabelt med långa sådana för sjukpenningärenden. Sjukförsäkringens syfte är att ge en person som drabbas av sjukdom en ersättning som är relaterad till inkomstbortfallets storlek. Den enskilde är beroende av ersättningen för sin försörjning. Regeringen menar därför att det är mycket viktigt att sjukpenningärenden handläggs så snabbt som möjligt så att den försäkrade antingen får sin sjukpenning utbetald eller får ett beslut på att han eller hon inte är berättigad till någon ersättning eller en lägre sådan än den som begärs.

Enligt uppgifter från Riksförsäkringsverket (RFV) får i dag över hälften av alla nya sjukskrivna sin sjukpenning inom 30 dagar efter det att försäkringskassan har alla nödvändiga underlag. Regeringen är medveten om att tiden för ärendehanteringen på landets försäkringskassor varierar över landet.

För att förkorta handläggningstiden för ärenden angående rätt till sjukpenning har regeringen redan under sommaren gett RFV i uppdrag att vidta åtgärder. Uppdraget, med förslag till åtgärder, redovisades till regeringen den 15 oktober i år. RFV föreslår i huvudsak tre åtgärder. Den första åtgärden gäller försäkringskassans arbetsmetoder som ska bli mer effektiva. För att uppnå detta ska gemensamma riktlinjer införas som anger hur handläggning av rätten till sjukpenning, rehabiliteringspenning och samordning ska ske. Till exempel gäller detta vilka moment som ska göras i handläggningen liksom när och hur lång tid momentet bör ta.

Den andra åtgärden som föreslås är att försäkringskassan ska få in ärenden snabbare efter sjuklöneperioden. RFV föreslår bland annat att en regeländring införs i lagen om sjuklön som innebär att om arbetsgivaren i början av ett sjukfall får in ett läkarintyg som sträcker sig förbi sjuklöneperioden, ska arbetsgivaren sjukanmäla den anställde och skicka in läkarintyget till försäkringskassan inom ett visst antal dagar @ färre än 7 dagar. Den tredje åtgärden gäller försäkringskassans prioritering av ärenden där rätten till sjukpenning är oklar. RFV föreslår bland annat att det på försäkringskassan skapas en rutin gällande dessa ärenden för att den enskilde tidigare ska få information om att rätten till sjukpenning är oklar. Förslagen till åtgärder bereds för närvarande inom departementet.

För år 2005 tillförs försäkringskassan totalt sett 508 000 000 kronor till åtgärder för att bryta utvecklingen inom ohälsoområdet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.