Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

försäkringskassan

Skriftlig fråga 2000/01:1052 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-04-10
Anmäld
2001-04-17
Besvarad
2001-04-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 april

Fråga 2000/01:1052

 av Anita Sidén (m) till socialminister Lars Engqvist om försäkringskassan

Försäkringskassan är den myndighet som får mest anmärkningar av JO. Av 300 anmälningar har 80 fall ådragit sig justitieombudet Jan Pennlövs kritik.

Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att den enskildes rättssäkerhet ska förbättras?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1052 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 18 april

Svar på fråga 2000/01:1052 om försäkringskassan

Statsrådet Ingela Thalén

Anita Sidén har frågat socialminister Lars Engqvist vilka åtgärder han avser vidta för att den enskildes rättssäkerhet ska förbättras. Frågan är ställd mot bakgrund av Justitieombudsmannens (JO) granskning av försäkringskassornas verksamhet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

De allmänna försäkringskassorna leds av styrelser som har ett entydigt ansvar för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Riksförsäkringsverket (RFV) ska med utgångspunkt i sin roll som tillsynsmyndighet se till att likformighet, rättssäkerhet och kvalitet i ärendehandläggningen säkerställs. Verkets systematiska tillsyn omfattar hela socialförsäkringen och utgår från ett fastställt tillsynsprogram. Vanligast förekommande är granskning av ärenden där uppmärksamheten riktas mot kvaliteten i beslut och beslutsunderlag samt försäkringskassans tillämpning av förvaltningslagens bestämmelser om myndighetsutövning mot enskilda. RFV bedömer administrationens sammanlagda resultat som acceptabelt. Samtidigt konstaterar RFV att det finns problem i ärendehandläggningen i form av långa genomströmningstider och ojämn kvalitet samt stora regionala skillnader. RFV konstaterar även att det finns stora skillnader i produktivitet, genomströmningstider och andel fel i handläggningen av ärenden mellan de olika försäkringskassorna. Tillsynsresultaten ingår som en väsentlig del i verkets resultatdialoger med kassorna och utgör därmed en viktig grund för flera av de aktiviteter som bedrivs för att förbättra kvaliteten i ärendehandläggningen.

Justiteombudsmannens (JO) granskning visar att antalet klagomåls- och initiativärenden minskar. Under år 2000 har också andelen som föranleder kritik minskat. Antalet inkomna ärenden under detta år var 259 och antalet avgjorda 275. Av dessa föranledde 25 % kritik från JO. År 1999 inkom 318 ärenden och kritik lämnades i 29 % av 358 avgjorda ärenden. För år 1998 var siffrorna 377 inkomna ärenden och kritik lämnades i 20 % av 381 avgjorda ärenden. JO:s kritik rör främst dröjsmål av olika slag och gäller i många fall långa genomströmningstider inom arbetsskadeområdet. Hanteringen av offentlighet och sekretess har lett till kritik i fyra fall. Den nedåtgående trenden i fråga om inkomna klagomålsärenden fortsätter således.

Trots att den nedåtgående trenden i fråga om antalet inkomna klagomålsärenden fortsätter, är de stora skillnader som kan konstateras i fråga om försäkringskassornas ärendehandläggning givetvis allvarliga. Regeringen följer därför utvecklingen fortlöpande och noga. Regeringen är medveten om att bl.a. den ökade administrationen av sjukpenningen har krävt ökade resurser och föreslår därför på tilläggsbudget i årets vårproposition att 100 miljoner kronor ska avsättas för försäkringskassornas sjukpenningadministration. Det är ledningen och styrelsen för respektive kassa som har ansvar för att dessa medel används på ett effektivt sätt. Samtidigt är det angeläget att försäkringskassorna aktivt arbetar för att höja kvaliteten i ärendehandläggningen genom att bl.a. öka likformigheten och rättsäkerheten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.