försäkringskassan och långtidssjukskrivna

Skriftlig fråga 2001/02:241 av Nordlund, Harald (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-21
Anmäld
2001-11-27
Besvarad
2001-11-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 november

Fråga 2001/02:241

av Harald Nordlund (fp) till statsrådet Ingela Thalén om försäkringskassan och långtidssjukskrivna

Antalet långtidssjukskrivna fortsätter att öka. I Uppsala läns landsting har de ökat med två dagar, jämfört med för ett år sedan. De ligger nu på 41,63 sjukdagar i genomsnitt. Detta är mycket allvarligt. De är kostsamma för sjukförsäkringssystemet och förödande för människor som drabbas. Det är ofta endast byte av arbetsuppgifter som kan lösa problemen och göra det möjligt för drabbade att återgå till arbete. Risken att utsättas för förslitningsskador inom framför allt kök och städ måste på alla sätt minimeras, men under tiden kommer alltfler att drabbas.

Då det finns skäl att tro att många anställda inom landstingens serviceverksamhet har en utbildningsnivå som försvårar omplacering till nya arbetsuppgifter föreligger, enligt min mening, anledning att ställa frågan om inte utbildning och kompetensutveckling, i förekommande fall, kunde betraktas som en rehabiliteringsåtgärd och därmed falla under försäkringskassans ansvar. Det finns anledning att utreda om utbildning och kompetensutveckling kan erbjudas långtidssjukskrivna, med bibehållen sjukpenning och genom att Försäkringskassan i rehabiliterande syfte bekostar utbildning eller motsvarande åtgärder.

Min fråga till statsrådet är följande:

Är statsrådet beredd att pröva om utbildning och kompetensutveckling ska kunna fungera som rehabiliteringsåtgärder?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:241 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 28 november

Svar på fråga 2001/02:241 om försäkringskassan och långtidssjukskrivna

Statsrådet Ingela Thalén

Harald Nordlund har frågat mig om jag är beredd att pröva om utbildning och kompetensutveckling ska kunna fungera som rehabiliteringsåtgärder.

Det är redan i dag så att olika former av utbildning kan fungera som rehabiliteringsåtgärder.

Enligt förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning får rehabiliteringsersättning lämnas till den som genomgår

1. yrkesutbildning

2. allmänteoretisk eller orienterande utbildning som är nödvändig förberedelse för yrkesutbildning, eller

3. orienterande utbildning i datateknisk för personer med bristfällig eller föråldrad skolutbildning.

För högskoleutbildning får rehabiliteringsersättning enligt förordningen lämnas endast om utbildningen omfattar högst 40 studieveckor, och

1. inte är en fortsättning eller en avslutning på en tidigare påbörjad eftergymnasial utbildning, och

2. inte heller är en del av en längre sammanhållen eftergymnasial utbildning.

Enligt förarbetena till bestämmelserna om rehabilitering i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör inriktningen på rehabiliteringsarbetet vara att en försäkrad ska ha återfått sin arbetsförmåga efter ett år och att i vart fall en eventuell utbildning bör vara avslutad inom denna tid.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.