Försäkringskassan i Dalarna
Skriftlig fråga 1998/99:550 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-20
- Anmäld
- 1999-04-27
- Besvarad
- 1999-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 april
I "Vårhälsning från försäkringskassan Dalarna", som vi riksdagsledamöter från Dalarnas län erhållit, berättas om försäkringskassans problem då det gäller arbetet med återbetalningen av bostadsbidragen. Det talas i brevet om behovet av ett nystillskott på fem årsarbetare - ett måste för att arbetet skall kunna genomföras. Försäkringskassans ordförande och även direktör säger klart i brevet till oss - och till socialdepartementet - att det saknas pengar för att anställa dessa fem personer.
I brevet påpekas att det måste komma ett beslut om resurstillskott för att nämnda arbete skall kunna genomföras.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att försäkringskassorna skall klara av att hantera återbetalningen av bostadsbidragen?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:550 besvarad av Statsrådet Maj-Inger Klingvall
- Statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 28 april
Rolf Gunnarsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att försäkringskassorna skall klara av att hantera återbetalningen av bostadsbidragen. Frågan är ställd mot bakgrund av försäkringskassans i Dalarna problem med administrationen av dessa ärenden.
En övergång till ett nytt system för inkomstprövning av bostadsbidragen, som ligger administrationen för fastställande av skatt nära, innebär en betydande administrativ förändring. Introduktionen av detta system har krävt en noggrann förberedelse. Det gäller bl.a. Riksförsäkringsverkets ADB-system, uppbyggnaden av nya administrativa rutiner samt information till och utbildning av försäkringskassornas personal. Även behovet av informationsinsatser till bidragstagarna har varit stort för att de skall få god kännedom om de ändrade bestämmelserna.
Det är nu första gången som hushållens slutliga bostadsbidrag fastställs sedan det nya systemet infördes. Försäkringskassornas personal har fått möta många oroliga människor med besked om återbetalningskrav, arbetsbelastningen på enskilda tjänstemän har ökat. Jag har stor förståelse för den situation som försäkringskassan nu befinner sig i. De administrativa konsekvenserna av det nya regelsystemet har inledningsvis varit påtagliga - trots noggrant förberedelsearbete och riktade informations- och utbildningsinsatser.
Regeringen anser att grundprinciperna för det nya bostadsbidragssystemet är bra. Men det tar tid innan ett nytt system fungerar som avsett. Vissa förändringar och förbättringar behöver göras. Bl.a. har informationen till hushållen i vissa avseenden inte fungerat tillfredsställande. Riksförsäkringsverket kommer också att se över och förbättra sin information, inte minst när det gäller handläggning av ärenden där inkomsten kraftigt förändrats.
Regeringen har gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att noga utvärdera det samlade resultatet av bestämmelserna för bostadsbidrag. I det sammanhanget skall det nya inkomstprövningssystemet särskilt belysas. Jag har med Riksförsäkringsverket diskuterat möjligheterna att påskynda detta arbete. Regeringen har nyligen lämnat ett förslag om ändrade bestämmelser för eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag. Om verkets utvärdering visar att bestämmelserna för bostadsbidrag i övrigt har effekter som inte kan anses rimliga, kommer jag att överväga ytterligare förändringar.
När det gäller försäkringskassornas ekonomiska förhållanden hänvisar jag till mitt svar, som denna dag lämnas på en fråga av Rolf Gunnarsson om försäkringskassornas situation (1998/99:559). Där framgår bl.a. att regeringen anser att försäkringskassorna nu har en ekonomi i balans och att extra ekonomiska resurser för återbetalning av bostadsbidrag därför inte är befogade. När det gäller frågor om personalbemanning ligger ansvaret på försäkringskassans styrelse och ledning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.