förordnande av vigsel- och partnerskapsförrättare
Skriftlig fråga 2000/01:964 av Skånberg, Tuve (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-23
- Anmäld
- 2001-03-27
- Besvarad
- 2001-03-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:964
av Tuve Skånberg (kd) till justitieminister Thomas Bodström om förordnande av vigsel- och partnerskapsförrättareFör att bli förordnad till vigselförrättare eller partnerskapsförrättare, måste två olika lagar beaktas. Dessa är äktenskapsbalken respektive lagen om registrerat partnerskap. Vigselförrättaren eller partnerskapsförrättaren kan välja att vara förordnad enligt båda lagarna eller enbart enligt den ena lagen. En vigselförrättare behöver inte vara förordnad enligt lagen om registrerat partnerskap och vice versa. Vigsel- eller partnerskapsförrättaren måste således inte acceptera att bli förordnad enligt båda lagarna samtidigt.
Enligt beslut i Huddinge kommunfullmäktige ska det i framtiden vara tvingande för en vigsel- eller partnerskapsförrättare att vara förordnad enligt båda lagarna. Detta strider mot gällande lagstiftning som inte ställer krav på att en vigsel- eller partnerskapsförrättare måste acceptera att bli förordnad enligt båda lagarna samtidigt.
Det bör, även fortsättningsvis, vara upp till vigsel- och partnerskapsförrättarna att själva, i likhet med rådande lagstiftning, välja om man vill förrätta vigslar eller registrerade partnerskap, eller både och.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att förhindra att vigsel- och partnerskapsförrättare måste vara förordnade enligt både äktenskapsbalken och lagen om registrerat partnerskap?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:964 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:964 om förordnande av vigsel- och partnerskapsförrättare
Justitieminister Thomas Bodström
Tuve Skånberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att hindra att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag.
Det är viktigt att det finns tillgång till partnerskapsförrättare i hela landet. Riksdagen underströk för mindre än ett år sedan i ett tillkännagivande till regeringen att en sådan ordning skulle kunna åstadkommas genom att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag (bet. 1999/2000:LU22). Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande har länsstyrelserna i regleringsbrevet för innevarande budgetår getts i uppdrag att undersöka tillgången på partnerskapsförrättare och att vid behov på lämpligt sätt verka för att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag. En redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av uppdraget ska lämnas till regeringen senast den 1 februari 2002.
Jag har alltså inte för avsikt att vidta några sådana åtgärder som Tuve Skånberg efterlyser. Tvärtom ser jag det som naturligt och angeläget att länsstyrelserna verkar för att de personer som kommer i fråga förordnas som både vigselförrättare och partnerskapsförrättare.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.