Formuleringen synnerliga skäl i vapenlagstiftningen
Skriftlig fråga 2021/22:803 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-18
- Överlämnad
- 2022-01-19
- Anmäld
- 2022-01-20
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I vapenlagen förekommer sedan 1934 begreppet synnerliga skäl vid bedömningen av tillstånd för vapeninnehav. I juridiska sammanhang utgör formuleringen en stark begränsning av möjligheterna att få tillstånd. I både förarbeten till vapenlagen och i lagtexten framgår dock att det inte är så begreppet ska tolkas i detta sammanhang. I stället innebär begreppet ett sätt att kräva dels en viss uppnådd ålder hos den sökande, dels en uppnådd skjutskicklighet. Trots flera klargöranden från lagstiftaren har detta tolkats på ett mer restriktivt sätt, vilket är olyckligt och gör det svårare för enskilda skyttar att få tillstånd än vad lagstiftaren har avsett.
Således menar vi att begreppet synnerliga skäl bör utmönstras ur den svenska vapenlagstiftningen och ersättas med en tydlig uppräkning av vilka krav som ska ställas.
Mot denna bakgrund önskar jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern och regeringen att agera för att begreppet synnerliga skäl ska utmönstras ur den svenska vapenlagstiftningen och ersättas med en tydlig uppräkning av vilka krav som ska ställas?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:803 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på frågorna 2021/22:801, 2021/22:803, 2021/22:808, 2021/22:812 och 2021/22:817 av Tobias Andersson (SD)
Tillfällig vapenförvaring, Formuleringen synnerliga skäl i vapenlagstiftningen, Auktorisation av skyttesammanslutningar,
Besiktning av skjutbanor och EU:s vapendirektiv
Tobias Andersson har ställt ett antal frågor till mig om vapenregleringen.
EU:s vapendirektiv är viktigt för att upprätthålla en hög skyddsnivå för vapenregleringen generellt i EU. Det tillkom bland annat för att motverka terrorism och annan grov brottslighet. En försvagning av det regelverket skulle innebära en sämre kontroll över skjutvapnen inom EU och risker för säkerheten både i Sverige och på europeisk nivå. Det är inte aktuellt att verka för ett upphävande av vapendirektivet.
När det gäller implementeringen av 2017 års ändringsdirektiv till vapendirektivet har regeringen tidigare lämnat förslag till riksdagen som innebär ett genomförande på miniminivå.
Vapenregleringen ska inte vara onödigt betungande för legala vapeninnehavare som jägare och sportskyttar. Under 2021 har flera förslag lagts fram för att underlätta för denna kategori av vapeninnehavare. Regeringen har bl.a. beslutat en proposition med förslag om enklare regler för ljuddämpare. Förslaget innebär att ljuddämpare ska regleras på i princip samma sätt som ammunition. Dessutom har promemorian Fler vapendelar i jaktvapengarderoben remitterats. Förslaget innebär att den så kallade vapengarderoben för jakt utökas till att även omfatta ett antal extra pipor och slutstycken.
Tillkännagivandena som rör vapenlagstiftningen, som t.ex. om tillsyn och tillståndsprövning för skjutbanor, bereds i Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma när beredningen är färdig. Frågan om begreppet synnerliga skäl bör utmönstras i den svenska vapenlagstiftningen har utretts i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). I promemorian föreslås att det generella kravet på synnerliga skäl ska kvarstå men att innebörden av kravet förtydligas i vapenförordningen. Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet.
Regeringen arbetar aktivt med ett flertal frågor inom vapenområdet och kommer att göra det även fortsättningsvis. I dagsläget pågår inte något särskilt arbete med att se över regleringen gällande tillfällig vapenförvaring eller auktorisation av skyttesammanslutningar.
Stockholm den 26 januari 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.