förmögenhetsbeskattning för överlikviditet i bolag
Skriftlig fråga 2000/01:1650 av Larsson, Kaj (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-05
- Anmäld
- 2001-09-18
- Besvarad
- 2001-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 september
Fråga 2000/01:1650
av Kaj Larsson (s) till finansminister Bosse Ringholm om förmögenhetsbeskattning för överlikviditet i bolagNär ett mindre företag som drivs i aktiebolagsform väljer att konsolidera uppkomna vinster genom placering i aktier för att få så bra avkastning som möjligt drabbas ägarna av förmögenhetsbeskattning. Vinstplaceringen i aktier sker efter marknadsmässiga löner samt årlig utdelning från bolaget. Kapital som finns i bolag borde betraktas som arbetande kapital och utgöra en säkerhet för framtida investeringsbehov. Den lokala skattemyndigheten hänvisar till SFL 14 § 1 st. Där framgår det att en person som äger aktier i ett bolag som inte är marknadsnoterat, ska beskattas som om han hade ägt tillgångarna i bolaget direkt. Det kan inte betraktas som rättvist att ägare till lönsamma bolag som låter kapitalet finnas kvar i bolaget för framtida investeringsbehov ska "straffas" genom att bli påförda beskattningsbar förmögenhet uppgående till ansenliga belopp. Tolkning av vad som är överlikviditet är också olika i landet och Riksskatteverket anser att det får bedömas från fall till fall. Detta gör att en del företag byter säte för sitt bolag och kan på så sätt minska sin upptaxering.
Är finansministern beredd att ändra förhållandet för bolag som inte är marknadsnoterat så att arbetande kapital i bolag blir fritt från förmögenhetsbeskattning för ägaren och att lagen inte tolkas godtyckligt i olika delar av landet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1650 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 2000/01:1650 om förmögenhetsbeskattning för överlikviditet i bolag
Finansminister Bosse Ringholm
Kaj Larsson har frågat mig om jag är beredd att ändra förmögenhetsskattereglerna för andelar i bolag som inte är marknadsnoterade så att arbetande kapital i bolag blir fritt från förmögenhetsbeskattning för ägaren och så att lagen inte tolkas godtyckligt i olika delar av landet.
Vid beräkning av skattepliktig förmögenhet ska aktier som inte är marknadsnoterade tas upp som tillgång. Vid värderingen av aktierna beaktas dock tillgångar och skulder i bolaget i den omfattning som skulle ha gällt om de innehafts direkt av delägaren. Det innebär att man vid värderingen av aktierna endast ska beakta sådana tillgångar som är skattepliktiga enligt förmögenhetsskattelagen. Arbetande kapital, dvs. företagstillgångar hänförliga till rörelse och jordbruk, är inte skattepliktigt och undantas därför vid värderingen. Det betyder alltså att aktieägaren inte beskattas för det arbetande kapitalet.
Tillgångar i kapitalförvaltning är däremot skattepliktiga enligt förmögenhetsskattelagen och beaktas således vid värderingen av aktierna. Om så inte vore fallet skulle en ägare kunna uppnå skattefrihet genom att lägga in förvaltningen i ett bolag. Omfattande tillgångar i form av aktier och andra värdepapper skulle därmed kunna försvinna som underlag för förmögenhetsbeskattningen.
Det finns alltså goda skäl för att vid förmögenhetsbeskattningen upprätthålla gränsen mellan arbetande kapital och kapitalförvaltning. Hur gränsen ska dras mellan vad som ska anses som normal likviditet och överlikviditet är det knappast möjligt att lagstifta om. Frågan har därför överlämnats till de rättstillämpande myndigheterna.
Jag är inte beredd att föreslå några förändringar av gällande rätt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.