Formerna för överenskommelse om 100 miljoner kronor i bistånd till Somalia

Skriftlig fråga 2025/26:72 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-10-03
Överlämnad
2025-10-06
Anmäld
2025-10-14
Svarsdatum
2025-10-15
Besvarad
2025-10-15
Sista svarsdatum
2025-10-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

 

I samband med granskningen av regeringens uppgörelse om bistånd till Somalia har biståndsminister Benjamin Dousa vid flera tillfällen sagt att det inte finns något skriftligt, undertecknat avtal mellan Sverige och Somalia. Enligt ministern handlar det i stället om en ”överenskommelse”.

Att det i så fall rör sig om ett muntligt åtagande kring bistånd på 100 miljoner kronor väcker mycket allvarliga frågor. Svenska biståndsmedel ska hanteras med högsta grad av transparens, spårbarhet och professionalism. Om regeringen styr så stora belopp genom en muntlig överenskommelse riskerar det att helt underminera både rättssäkerheten och Sveriges internationella trovärdighet som biståndsgivare.

Det är därför avgörande att få klarhet i hur denna överenskommelse ser ut:

  • Är den endast muntlig?
  • Mellan vilka parter har den i så fall träffats – ministern själv och Somalias premiärminister, eller på tjänstemannanivå?
  • Är överenskommelsen dokumenterad på något sätt – i protokoll, minnesanteckningar eller rapporter – eller existerar den bara i minnet hos de personer som var närvarande?
  • Vilka var i så fall dessa personer?

Frågan är inte bara av betydelse för det enskilda fallet Somalia. Den rör också principen för svensk biståndspolitik i stort. Om regeringen öppnar för att ingå muntliga överenskommelser i stället för skriftliga avtal måste det klargöras om detta är en enskild avvikelse eller ett nytt förhållningssätt i regeringens hantering av internationella partnerskap.

Sverige har byggt sin starka position som biståndsgivare på att vara transparent, långsiktig och professionell. Att ersätta skriftliga avtal med muntliga överenskommelser, särskilt i länder med mycket hög korruptionsrisk, hotar både biståndets effektivitet och vårt internationella anseende.

Mot denna bakgrund vill jag fråga bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa:

 

Vilka initiativ ämnar ministern ta, inom ramen för sin tjänsteutövning, för att klargöra huruvida överenskommelsen med Somalia är dokumenterad samt på vilket sätt denna överenskommelse har formaliserats?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:72 besvarad av Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2025/26:72 Formerna för överenskommelse om 100 miljoner kronor i bistånd till Somalia

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

 

Svar på frågorna 2025/26:66 Sveriges kopplingar till Somalias premiärminister, 2025/26:68 Biståndsuppgörelse med Somalia, 2025/26:70 Biståndsmedel till Somalia, 2025/26:71 Framtagandet av biståndsprojekt till Somalia samt 2025/26:72 Formerna för överenskommelse om 100 miljoner kronor i

bistånd till Somalia av Olle Thorell (S) 

Olle Thorell har frågat mig vilka initiativ och åtgärder jag avser ta för att klarlägga om personal vid UD och Sida har fått instruktioner om att hemlighålla överenskommelsen med Somalia och för att säkerställa att Sveriges biståndspolitik framöver präglas av transparens, respekt för myndigheternas självständighet och saklighet; för att säkerställa att biståndsmedel inte kanaliseras till en fond nära Somalias premiärminister; för att klargöra huruvida överenskommelsen med Somalia är dokumenterad samt på vilket sätt denna överenskommelse har formaliserats, samt klargöra på vilket sätt och i vilken takt projekt­planen för det aktuella UNDP-projektet i Somalia togs fram samt vilka åtgärder jag vidtagit för att säkerställa att processen präglats av transparens, förankring och riskbedömning. Olle Thorell har vidare frågat utrikesminister Maria Malmer Stenergard om hon ämnar ta några initiativ för att motverka risken att Sverige kopplas samman med världsledare som öppet stöder Hamas, uttrycker antisemitism och försvarar Rysslands krig mot Ukraina. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara även den frågan.

Sverige har sedan länge ett brett och omfattande samarbete med Somalia. Utvecklingssamarbetet med Somalia uppgår till drygt fyra miljarder kronor för perioden 2018–2025. Sverige bidrar även med humanitärt stöd, till EU:s civila och militära insatser i landet, och är ordförande i den Genèvebaserade arbetsgruppen för Somalias WTO-anslutning. Jag kan konstatera att det inte är alla länder som likt Somalia röstat för att fördöma Rysslands invasion och krigföring i Ukraina i FN. Regeringen tar starkt avstånd från alla former av antisemitism och alla typer av Hamashyllningar.

Migration är ett av de områden som vi samarbetar med Somalia om i syfte att minska grundorsakerna till irreguljär migration och för att främja återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering. Utvecklingssamarbetet kan användas som en utrikespolitisk hävstång för att få till stånd förbättrade samarbeten om migration. Allt utvecklingssamarbete bör bygga på landets eget ägarskap. Det framgår bland annat av regeringens biståndspolitiska reformagenda. Det är en självklarhet att föra en löpande och regelbunden dialog med partnerlandet om biståndets inriktning. Svenskt bistånd är ingen belöning, utan ett redskap för förändring.

Sverige har inte ingått något formellt avtal med Somalia om bistånd och migration. Däremot har vi nått en samsyn om att partnerskap bygger på ömsesidighet, att Sverige stödjer Somalias statsbyggande och utveckling samt att Somalia följer de folkrättsliga principerna om att ta emot sina medborgare.

Sida ansvarar för genomförandet av det bilaterala biståndet till Somalia inom ramen för gällande strategi. I slutet av en strategiperiod ska Sida undvika att ingå nya avtal. Genom ändringen i Sidas regleringsbrev den 8 maj 2025 gjordes ett undantag för att möjliggöra stödet till UNDP, som Sida har ett samarbete med i Somalia. Alla insatser ska beredas i enlighet med gällande beredningsrutiner.

Regeringen prioriterar ett effektivt och transparent bistånd. Det ska bli lättare att följa en skattekrona hela vägen ut i fält. Sida har fått regeringsuppdrag att stärka sitt förebyggande arbete mot jäv och korruption, att öka transparensen och utveckla OpenAid samt att stärka den evidensbaserade styrningen av biståndet.

 

Stockholm den 15 oktober 2025

Benjamin Dousa

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.