förlossningsvården och vården av nyfödda
Skriftlig fråga 1998/99:756 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-21
- Besvarad
- 1999-07-28
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 juni
I Stockholm beskrivs situationen så svår inom förlossningsvården att de gravida mödrarna uppmanas att föda sina barn på andra orter i Sverige. Den svåra situationen är särskilt kännbar under sommaren.
Orsaken till den nu akuta situationen anges vara framför allt personalbrist, men också alltför ålderstigen materiel samt bristande materiella resurser över huvud taget. Orsaken till personalbristen sägs vara lägre löner jämfört med andra vårdformer.
Resursbristen inom framför allt neonatalvården är en följd av medicinska framsteg som innebär att allt yngre nyfödda barn kan räddas till ett fullvärdigt liv.
Förlossningsvårdens och neonatalvårdens ökade möjligheter att hjälpa för tidigt födda barn med svårigheter är andra orsaker till den svåra situationen.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att de stora landvinningar som uppenbarligen gjorts inom förlossnings- och neonatalvården fullt ut skall komma människorna till del under årets alla månader?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:756 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 28 juli
Margareta Viklund har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att de stora landvinningar som gjorts inom förlossnings- och neonatalvården fullt ut skall komma människorna till del under årets alla månader. Orsakerna till den akuta situationen inom förlossningsvården, särskilt under sommaren, anges framför allt vara personalbrist men också bristande materiella resurser. Inom neonatalvården anges de medicinska framstegen, som innebär att allt yngre nyfödda kan räddas, vara huvudsaklig orsak till resursbristen.
Det finns enligt min mening många orsaker till de kapacitetsproblem som i dag finns i hälso- och sjukvården, bl.a. de orsaker som Margareta Viklund nämner. Socialstyrelsen har också konstaterat detta i en nyligen överlämnad rapport till regeringen, En behandlingsgaranti i hälso- och sjukvården - förutsättningar och konsekvenser. En viktig faktor bakom vårdplatsbristen är enligt Socialstyrelsen att det finns en genuin brist på resurser inom hälso- och sjukvården, finansiell ("det saknas pengar") och/eller real ("det saknas personal"). En annan viktig faktor är ökade behandlingsmöjligheter till följd av den medicinsk-teknologiska utvecklingen. Den kanske viktigaste orsaken till överbelastning och överbeläggning är emellertid, enligt Socialstyrelsen, att vårdkedjorna inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Enligt Socialstyrelsen bör resursförstärkningar i kombination med kloka prioriteringar och effektivisering av vårdkedjan kunna ge konkreta förbättringar.
Inom förlossningsvården är också sjuksköterskebristen för närvarande påtaglig, framför allt under sommarmånaderna. Här måste sjukvårdshuvudmännen, som har ansvaret för att planera och genomföra vården inom sitt område, intensifiera sitt arbete med att hitta såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder för att stärka tillgången på kvalificerad personal. När det gäller regeringens insatser för att trygga personalförsörjningen vill jag erinra om att regeringen förra sommaren inrättade en kommission med uppgift att kartlägga utbildningsbehoven samt föreslå åtgärder för att underlätta rekryteringen av personal till vård- och omsorgssektorn. Kommissionen presenterade den 23 juni i år förslag till hur man skall verka för att komma till rätta med problemen på dessa områden. En slutrapport skall också presenteras inom kort.
Regeringen är också i övrigt beredd att verka för att hälso- och sjukvården får resurser för att säkra den framtida tillgängligheten och kvaliteten i vården och omsorgen. Vid sidan av det resurstillskott som nu successivt tillförs kommuner och landsting under en femårsperiod (de s.k. Perssonpengarna) har Socialdemokraterna och Centerpartiet den 15 mars 1999 träffat en överenskommelse om en särskild satsning på vård och omsorg under perioden 2002-2004. Bakgrunden till överenskommelsen är den försvarsuppgörelse som träffades mellan de båda partierna den 2 mars 1999, och som innebär att ca 8 miljarder kronor sammanlagt bedöms kunna frigöras för insatser inom vård- och omsorgssektorn under de tre åren. Målen för överenskommelsen är att kvaliteten och tillgängligheten i vården och omsorgen skall förbättras genom ökad närhet och korta väntetider i hela landet. Sammantaget innebär beslutade resursförstärkningar att landstingen kommer att tillföras ca 10 miljarder kronor mer år 2004 än under 1996.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.