Förlossningsskador i vården
Skriftlig fråga 2021/22:1385 av Linda Lindberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-30
- Överlämnad
- 2022-03-30
- Anmäld
- 2022-03-31
- Svarsdatum
- 2022-04-06
- Besvarad
- 2022-04-06
- Sista svarsdatum
- 2022-04-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Förlossningsvården kantas av hög arbetsbelastning, otillräckliga arbetsvillkor, stor platsbrist och dessutom otillräckliga undersökningar av gravida kvinnor. Det försämrade tillståndet leder i sin tur till att bristfälliga bedömningar görs och därmed att risken för förlossningsskador ökar.
Redan under 2020 konstaterade Ivo att det saknas ett helhetsperspektiv om bedömningen av bebisens tillstånd i magen, vilket även styrks av den granskning som Veckorevyn gjort av samtliga förlossningsrelaterade anmälningar mot 45 svenska vårdinrättningar som inkommit till Ivo från den 1 januari 2018 till och med den 31 augusti 2021.
I granskningen framkommer att cirka 300 anmälningar gjorts om förlossningsskador på mammor och barn. Av de 83 barn som dött av förlossningsrelaterade skador bedömer Ivo att hälften kunnat undvikas genom bättre vård och tillsyn. Det är djupt oroväckande att se hur en så viktig del inom vården inte fungerar som den ska. Sverige har en hög svansföring när det kommer till såväl jämlikhet som jämställdhet, och av den anledningen borde frågan prioriteras högre av regeringen. Kvinnor och barn förtjänar en trygg förlossningsvård som man kan lita på.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förebygga risken för förlossningsskador i svensk sjukvård?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1385 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:1385 av Linda Lindberg (SD)
Förlossningsskador i vården
Linda Lindberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förebygga risken för förlossningsskador i svensk sjukvård.
Förlossningsvården i Sverige är i huvudsak trygg och säker med goda medicinska resultat. 9 av 10 kvinnor är också nöjda med förlossningsvården enligt den nationella graviditetsenkäten. Trots detta drabbas vissa kvinnor av förlossningsskador och i några mycket svåra fall har även barn dött av förlossningsrelaterade skador. Varje dödsfall är förstås mycket allvarligt och en djup sorg för de berörda.
Socialstyrelsens uppföljningar visar att antalet allvarliga bristningar har minskat, även om det finns regionala variationer. Under 2020 drabbades 2,5 procent av alla som föder barn, vilket är den lägsta siffran sedan toppen på kurvan år 2004. Socialstyrelsen konstaterar i sin uppföljning att satsningar på att förebygga bristningar på såväl nationell som regional nivå, inklusive standardiserade utbildningsprogram i förlossningsvården har bidragit till denna utveckling. En annan positiv utveckling är att diagnostiken av förlossningsskador har blivit bättre vilket underlättar vård och behandling av förlossningsskador.
Jag vill dock understryka att det är mycket viktigt att regionerna fortsatt tar ansvar för att organisera och planera förlossningsvården så att personalen kan utföra sitt arbete på ett patientsäkert sätt i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. I detta ingår att skapa förutsättningar för att implementera arbetssätt och metoder som gör att förlossningsskador kan undvikas.
Inom ramen för regeringens satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa stödjer regeringen ett utvecklingsarbete i regionerna och bidrar till kunskapsutveckling och kunskapsstöd på området. Socialstyrelsen har bland annat i uppdrag att utforma nationella riktlinjer och kompletterande kunskapsstöd för förlossningsvården, inklusive mödrahälsovården och eftervården. Insatser för att förebygga förlossningsskador ingår som en del i detta arbete.
Stockholm den 6 april 2022
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

