Till innehåll på sidan

Förlängning av förtidspensionen för yngre människor

Skriftlig fråga 2015/16:1014 av Lars-Arne Staxäng (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-03-22
Överlämnad
2016-03-22
Anmäld
2016-03-23
Svarsdatum
2016-03-30
Sista svarsdatum
2016-03-30
Besvarad
2016-03-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

 

Regeringen föreslår en sänkning av ingångsåldern för sjukersättning från 30 år till 19 år. Den som har följt utvecklingen av socialförsäkringarna över tid vet att socialdemokratiska regeringar tidigare flyttat människor från sjukskrivningar till sjukersättning för att få bort människor från statistiken för arbetslöshet och sjukskrivning. På så sätt flyttade man människor till evigt bidragsberoende och lät dem få veta att de aldrig mer var välkomna på arbetsmarknaden. Detta ändrade vi inom Alliansen. Nu verkar man vilja återinföra samma siffertrixande som försätter människor i evigt beroende av försäkringssystemet och staten. Det finns en anledning till att tiden mellan 19 år och 30 år är avsatt för aktivitetsersättning med återkommande prövningar av hälsotillståndet. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:

 

Vad är orsaken till att socialförsäkringsministern vill sänka ingångsåldern för sjukersättning (förtidspension) från 30 år till 19 år?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1014 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2016/02213/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1014 av Lars-Arne Staxäng (M) Förlängning av förtidspensionen för yngre människor

Lars-Arne Staxäng har frågat mig vad orsaken är till att jag vill sänka ingångsåldern för sjukersättning (förtidspension) från 30 år till 19 år.

Regeringen presenterade i september 2015 ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Regeringen identifierade sju områden där åtgärder behöver vidtas under mandatperioden för att öka hälsan i samhället, bryta den negativa utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron. Ett område gäller bättre möjligheter för unga med funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete.

Som en del i regeringens arbete med det området har en arbetsgrupp bestående av tjänstemän vid Socialdepartementet haft i uppgift att ta fram vissa förslag som ger bättre möjligheter för unga med funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete. Den aktuella promemorian, Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5), skickades på remiss den 21 mars.

I promemorian föreslås att en person som haft aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga under minst ett år kan ansöka till Försäkringskassan om att få behålla aktivitetsersättningen under högst sex månader medan hon eller han prövar att studera. Det föreslås också att en person som prövar att arbeta med vilande sjukersättning ska kunna få ett belopp motsvarande 25 procent av den vilande sjukersättningen under hela vilandeperioden om 24 månader, i stället för som nu 12 månader.

Dessutom föreslås att sjukersättning på heltid ska kunna beviljas redan från 19 års ålder. Villkoren för att beviljas hel sjukersättning för den som är mellan 19–29 år ska enligt förslaget vara desamma som idag gäller för att beviljas hel sjukersättning. Förslaget ökar tryggheten för den grupp unga som har så omfattande funktionsnedsättningar att det är osannolikt att de någonsin kommer kunna arbeta.

Aktivitetsersättning är även fortsättningsvis den förmån som är aktuell vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga för kvinnor och män mellan 19 och 29 år som kan arbeta till någon del eller som bedöms kunna utveckla arbetsförmåga. Därmed renodlas aktivitetsersättningen och det blir tydligare vilka unga som är i behov av aktiva insatser. Det kommer underlätta för Försäkringskassan att arbeta aktivt med aktivitetsersättningsärendena.

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt för att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga (RIR 2015:7). Riksrevisionen framför att en tidsbegränsad ersättning skapar oro för personer med permanent nedsatt arbetsförmåga. Oron gäller, enligt Riksrevisionen, bland annat ansökningar om nya ersättningsperioder samt kraven på nya underlag och drabbar både individer och deras anhöriga.

Försäkringskassan föreslog i rapporten Fler förslag för minskat krångel (2014) att det ska göras undantag från tidsbegränsningen i aktivitetsersättningen för personer som har mycket långvarig nedsättning av arbetsförmågan.

Den som har aktivitetsersättning behöver visserligen ansöka på nytt minst vart tredje år, men även med sjukersättning kommer Försäkringskassan vara skyldig att följa upp arbetsförmågan minst vart tredje år.

Stockholm den 30 mars 2016

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.