Förlängd tidsfrist för bolagsstämmor
Skriftlig fråga 2019/20:1332 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-05-08
- Överlämnad
- 2020-05-11
- Anmäld
- 2020-05-12
- Sista svarsdatum
- 2020-05-20
- Svarsdatum
- 2020-05-27
- Besvarad
- 2020-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Alla möjligheter behöver övervägas för att underlätta för företag i rådande krisläge. Det gäller även hur och när bolagsstämmor hålls.
Regeringen föreslår i proposition 2019/20:163 Fler tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor att stämmor ska kunna hållas helt utan fysiskt deltagande. Det är positivt. Samtidigt lägger regeringen fram enbart nackdelar med att förlänga tidsfristen för att hålla bolagsstämma.
Det har nyligen framförts på EU-nivå att det är av stor vikt att förlänga tidsfristen för att hålla stämmor i Europabolag och europeiska kooperativa föreningar. Regeringen har till civilutskottet framfört att regeringens inställning är att ställa sig positiv till att förlänga tidsfristen för europeiska bolag. Kommissionen och svenska experter har framhållit fördelar med att förlänga tidsfristen. En förlängning möjliggör bland annat att det går att undvika att bolagets ställföreträdare görs skyldig till bokföringsbrott.
Nödvändiga beslut via digitala verktyg och processer behöver kunna fattas trots fördröjning av bolagsstämma. Detta är också något som tas upp i kommissionens förslag om förlängning av tidsfrist för Europabolagen. Vidare bör bolagen själva kunna avgöra vilka beslut som kan skjutas upp eller vilka som måste hanteras snabbt. Sverigedemokraterna delar inte regeringens bedömning att enbart europeiska bolag har nytta av dessa förändringar. Att möjliggöra distansstämmor löser troligen inte alla problem för svenska företag. Det bör finnas tillfällen då bolag har större nytta av längre tidsfrist. Det kan exempelvis gälla alla förändringar som sker, osäkerheten och det förändrade marknadsläget.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur kommer det sig att ministern och regeringen gör så stor skillnad i bedömningen av svenska och europeiska bolags nytta av att kunna skjuta upp bolagsstämmor, jämfört med kommissionen och svenska experter?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1332 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2020/01786/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1332 av Mikael Eskilandersson (SD)
Förlängd tidsfrist för bolagsstämmor
Mikael Eskilandersson har frågat mig hur det kommer sig att jag och regeringen gör så stor skillnad i bedömningen av svenska och europeiska bolags nytta av att kunna skjuta upp bolagsstämmor, jämfört med kommissionen och svenska experter.
Regeringen har på kort tid vidtagit ett stort antal åtgärder för att motverka spridningen av det virus som orsakar covid-19 och mildra smittspridningens ekonomiska konsekvenser.
Ett exempel är den tillfälliga lag som trädde i kraft den 15 april. Med de ändringar i lagen som trädde i kraft den 18 maj har bolag och föreningar goda möjligheter att genomföra sina årsstämmor inom lagstadgad tid och med minimerad risk för smittspridning. Bland de möjligheter som lagen ger kan särskilt framhållas att styrelsen i ett bolag eller en förening kan besluta att stämman ska hållas helt utan fysiskt deltagande, antingen digitalt i kombination med poströstning eller med enbart poströstning.
I samband med lagstiftningsarbetet har regeringen övervägt om det borde införas en möjlighet att skjuta upp årsstämmorna, men kommit fram till att det i nuläget inte är en ändamålsenlig åtgärd för att underlätta för svenska företag. I dagsläget går det nämligen inte att förutse när smittspridningen har avtagit så att det går att genomföra stämmorna i normal ordning. Vid stämmorna fattas det dessutom beslut i en rad viktiga frågor som inte bör fördröjas. Ett bolag eller en förening som inte beslutar om t.ex. fastställelse av balans- och resultaträkningar kan bl.a. få svårt att beviljas nödvändiga krediter. Från Svenskt Näringsliv har det därför framhållits att en lösning som innebär att alla årsstämmor kan hållas inom nu gällande frister är att föredra framför en utsträckt tidsfrist.
Det är riktigt att kommissionen har valt att föreslå en lösning för europabolag och europakooperativ som innebär att dessa företag kan skjuta upp sina stämmor till senare i år. Inget av de åtta svenska företag som är organiserade i någon av de företagsformerna har efterfrågat en möjlighet att skjuta upp sin stämma. Samtidigt kan förhållandena vara annorlunda i andra medlemsstater. Det kan inte uteslutas att europabolag och europakooperativ som finns där har behov av en förlängd tidsfrist. Eftersom tidsfristen regleras helt och hållet i en EU-förordning och gäller för företag i hela EU, är det rimligt att Sverige godtar kommissionens förslag om att förlänga tidsfristen.
Stockholm den 26 maj 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.