Förlängd skolplikt för nyanlända
Skriftlig fråga 2011/12:576 av Dingizian, Esabelle (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-05-11
- Inlämnad
- 2012-05-11
- Besvarad
- 2012-05-16
- Svar anmält
- 2012-05-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 maj
Fråga
2011/12:576 Förlängd skolplikt för nyanlända
av Esabelle Dingizian (MP)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Den 8 maj presenterade utbildningsministern flera förslag för minskad segregation i skolan. Ett av dessa förslag handlade om förlängd skolplikt till 18 års ålder för elever som nyligen invandrat till Sverige.
Dagens skolplikt gäller från höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Med det förslag som presenterades skulle skollagen gälla annorlunda för elever födda i Sverige än för elever födda i annat land. Enbart baserat på födelseort föreslår regeringen alltså att olika skolplikt ska gälla för olika elever.
Regeringen föreslår också att elever som kommer till Sverige i grundskoleålder ska placeras i årskurs efter kunskapsnivå och inte efter ålder, som i dag. Förslaget innebär inte att alla elever i grundskolan ska hamna i den årskurs som motsvarar deras kunskaper, utan att endast utlandsfödda barn som inte kommit till Sverige innan sju års ålder ska omfattas av de tester som ska föregå en sådan placering.
Det är rimligt att förstärka alla elevers rätt till det stöd som krävs för att klara målen i skolan. Att det stödet utformas efter individen är viktigt, likaså att det bygger på saklig grund och att metoderna i skolan är vetenskapligt förankrade. Detsamma bör gälla politiska förslag på skolområdet.
Av den anledningen vill jag fråga ministern:
Kan utbildningsministern redogöra för vilken forskning om skolan som förslagen om förlängd skolplikt och placering i årskurs är baserade på?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:576 besvarad av Statsrådet Nyamko Sabuni
Svar på fråga
2011/12:576 Förlängd skolplikt för nyanlända
Statsrådet Nyamko Sabuni
Esabelle Dingizian har frågat utbildningsministern vilken forskning om skolan som förslagen om förlängd skolplikt och placering i årskurs är baserat på. Frågan har överlämnats till mig.
Jag delar uppfattningen att politiska förslag på skolområdet bör bygga på saklig grund och vara vetenskapligt förankrade. Det finns emellertid väldigt lite forskning om just nyanlända elever, vilket bland annat konstaterats i en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet 2010 – Nyanlända och lärande. Utifrån forskning om bland annat språkutveckling samt den kunskap som byggts upp av till exempel Statens skolverk och Statens skolinspektion menar jag dock att det finns en god grund för att hävda att nyanlända elever behöver bättre stöd och mer undervisningstid i skolan.
Barn och ungdomar som anländer till Sverige efter den ålder då man normalt börjar skolan, når betydligt sämre resultat än andra elever med svensk eller utländsk bakgrund. Ju kortare tid eleven har hunnit gå i den svenska skolan, desto sämre skolresultat tenderar eleven att uppnå. Dessa elever har vanligen inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. Den svenska skolan kan skilja sig från den utbildning som eleven fått innan hon eller han kommit till Sverige och i vissa fall har eleven inte fått någon tidigare utbildning alls. Samtidigt som eleven ska lära sig ett nytt språk kan eleven alltså behöva hämta in flera års kunskapsutveckling under kortare tid jämfört med barn och ungdomar som fått hela sin skolgång i den svenska skolan.
Att utveckla det svenska språket är avgörande för elevens skolframgångar. Forskningen om barns och ungdomars språkutveckling visar att det kan ta två till åtta år för en invandrad elev att utveckla den språkliga kompetens som krävs för att klara undervisningen i skolans ämnen. Tiden beror bland annat på vid vilken ålder eleven började komma i kontakt med det nya språket.
Jag har den 8 maj 2012 uppdragit åt en utredare att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag för att förbättra utbildningen för nyanlända elever. Utredaren ska bland annat överväga olika åtgärder för att ge de nyanlända eleverna mer tid i skolan.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.