Förkunskaper hos högskolestudenter
Skriftlig fråga 2005/06:530 av Darvik, Axel (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-01
- Inlämnad
- 2005-12-01
- Besvarad
- 2005-12-07
- Svar anmält
- 2005-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 december
Fråga 2005/06:530 av Axel Darvik (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Förkunskaper hos högskolestudenter
Skolverket visar i en undersökning att det finns stora problem med att studenter har dåliga förkunskaper från gymnasiet. Mer än varannan lärare uppger att unga studenter i dag är sämre förberedda än för fem@tio år sedan. Skolverket har i en undersökning frågat drygt 1 600 lärare som undervisar på grundläggande nivå inom universitet och högskolor om de gymnasieutbildade har tillräckliga kunskaper för att klara högskolestudier. Två lärare av tre inom ämnesområdena teknik, naturvetenskap och humaniora anser att studenterna är sämre rustade i dag.
Det är allvarligt att bristerna är så stora i gymnasieskolan. Sverige har en fantastisk möjlighet att dra nytta av globaliseringen. Ungdomar med hög kompetens kan möta konkurrensen från låglöneländer. Men den möjligheten kan glida oss ur händerna om vi inte gör något åt vårt utbildningsväsende. De flesta rapporter om tillståndet för svensk skola pekar tyvärr åt fel håll.
Det behövs en omläggning av skolpolitiken. Ska eleverna på gymnasiets teoretiska program bli bättre förberedda för högskolan måste vi höja kunskapskraven, stärka de viktiga teoretiska ämnena på bekostnad av hobbykurser och premiera lärare som fördjupar sig i sitt ämne. Vi måste även höja meritvärdet för de viktiga teoretiska ämnena vid antagningen till högskolan och införa tydliga studieförberedande program: naturvetenskapligt, humanistiskt, samhällsvetenskapligt och tekniskt.
Min fråga till statsrådet Ibrahim Baylan är om han kan tänka sig att öka kunskapskraven och omfattningen av de viktiga teoretiska ämnena på gymnasiets högskoleförberedande program.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:530 besvarad av Ibrahim Baylan
den 7 december
Svar på fråga 2005/06:530 om förkunskaper hos högskolestudenter
Statsrådet Ibrahim Baylan
Axel Darvik har frågat mig om jag kan tänka mig att öka kunskapskraven och omfattningen av de viktiga teoretiska ämnena på gymnasiets högskoleförberedande program.
Bakgrunden till frågan är en rapport från Skolverket om en undersökning av avnämarnas uppfattning om gymnasieskolan. Syftet med undersökningen var att belysa hur väl gymnasieskolan förbereder de unga för arbetslivet respektive högre studier sett från avnämarnas perspektiv. I arbetslivet har arbetsledare eller närmaste chefer intervjuats. Inom universitet och högskolor har lärare på grundläggande kurser tillfrågats.
Enligt rapporten bedömde arbetsledarna att de unga i stor utsträckning hade förvärvat efterfrågade färdigheter. Drygt var tredje arbetsledare uppgav att de unga var bättre än för 5@10 år sedan. Nästan lika många svarade att de unga var sämre förberedda för yrkeslivet i dag.
Lärarna på grundläggande nivå inom universitet och högskolor bedömde att studenterna hade bristande förmåga att analysera och problematisera. Mest nöjda med studenternas förkunskaper var lärarna i medicin, vård och omsorg samt konstnärliga ämnen.
Jag har i tidigare frågesvar till Axel Darvik betonat att skolans uppgift är att stimulera människor att utveckla sina kunskaper. Gymnasieskolan ska vara en kunskapsskola. De förändringar av gymnasieskolan som riksdagen beslutat om syftar till att höja kvaliteten i utbildningen. Skolverket har fått i uppdrag att förbereda de beslutade förändringarna. I det arbetet har Skolverket samrått bland annat med företrädare för universitet och högskolor, med myndigheter som till exempel Högskoleverket, med branscher och andra som kan vara berörda. Skolverket redovisade den 3 oktober 2005 sitt förslag till de programmål, gemensamma ämnen och inriktningar som ska gälla för gymnasieskolan från och med den 1 juli 2007. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Jag kan inte här föregå regeringens beslut. Skolverket kommer under våren 2006 att arbeta fram och besluta om nya kursplaner anpassade till riksdagens beslut. Enligt min uppfattning kan den rapport som Skolverket nu lämnat vara ett underlag för en fortsatt diskussion om gymnasieskolan, högskolan och arbetslivet samt relationerna dem emellan.
Någon ytterligare förändring av gymnasieskolan med anledning av den här rapporten är inte aktuell.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.