förhörsmetoder
Skriftlig fråga 2001/02:1335 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-13
- Besvarad
- 2002-06-20
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 juni
Fråga 2001/02:1335
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om förhörsmetoderFrågetecken har från flera olika håll väckts om polisens förhörsmetoder @ både vad avser tillvägagångssätt och kvaliteten på de av polisen sammanfattade förhören. Det har bl.a. framgått att det inte alltid framgår i vilket skick en person har som förhörs. Exempel har givits om att personer hörts trots att de är påverkade av lugnande mediciner, eller av alkohol och narkotika, utan att det framgått av förhörsprotokollen. Vidare har det förekommit uppgifter om otillbörliga påtryckningar gentemot den misstänkte. Detta är ytterst allvarligt med tanke på vilket beroendeförhållande en person som t.ex. är häktad naturligen befinner sig i. Förhörsprotokollen spelar inte sällan en väsentlig roll vid en eventuell senare rättegång. Det gäller särskilt om det som så ofta går lång tid mellan utredning och rättegång. Förslag finns om att t.ex. videofilma förhör för att säkerställa en korrekt återgivning om det skulle uppkomma oenighet om vad som sagts vid ett polisförhör. Tveksamheter kring polisens arbetsmetoder är ytterst allvarligt.
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att se över hur polisens förhörsmetoder fungerar i praktiken vad gäller både tillvägagångssätt och formaliteter?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1335 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 19 juni
Svar på fråga 2001/02:1335 om förhörsmetoder
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se över hur polisens förhörsmetoder fungerar i praktiken vad gäller tillvägagångssätt och formaliteter.
I huvudförhandlingar vid domstol gäller muntlighetsprincipen. Där har polisförhören en underordnad betydelse. De har däremot en avgörande roll under förundersökningen. Resultatet av förhör påverkar inriktningen på utredningsarbetet och vilka beslut som kommer att fattas av polis och åklagare. Den förhördes utsatta position ställer också höga krav på polisens professionalitet.
Rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen ger tydliga regler för vad som gäller vid polisförhör. Självklart ska förhör hållas under anständiga former och med ordentlig dokumentation. Med tanke på den stora mängd förhör som polisen håller kan det inte uteslutas att det vid enstaka tillfällen kan begås misstag. Det måste naturligtvis undvikas och om det ändå inträffar ska situationen hanteras på lämpligt sätt. Det kan t.ex. vara aktuellt med en anmälan till Riksdagens ombudsmän eller till polismyndighetens enhet för internutredningar.
Jag delar inte alls den negativa bild av polisens förhörsmetoder som Johan Pehrson målar upp. Min bedömning är tvärtom att polisens förhör generellt sett håller hög kvalitet. Dessutom arbetar polisen med att utveckla sin ledning av förundersökningar. Det leder bl.a. till än högre standard på förhören. Jag har därför för närvarande inte för avsikt att vidta några åtgärder på området.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.