Förhindrande av folkmord i Artsach

Skriftlig fråga 2022/23:911 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-10
Överlämnad
2023-08-10
Anmäld
2023-08-16
Svarsdatum
2023-08-24
Sista svarsdatum
2023-08-24
Besvarad
2023-08-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Den 12 december 2022 blockerade en grupp azerbajdzjanska statligt finansierade specialagenter, som presenterade sig som miljöaktivister Latjinkorridoren (den enda väg som förbinder Artsach (Nagorno-Karabach) med Armenien och omvärlden).

Som ett resultat av Azerbajdzjans illegala blockad av Latjinkorridoren befinner sig cirka 120 000 invånare i Artsach under belägring. Dessutom berövas cirka 30 000 medborgare i republiken Artsach möjligheten att återvända till sitt hemland, och tusentals av dessa har skilts från sina familjer.

Sedan den 9 januari 2023 har Azerbajdzjan stört elförsörjningen genom den enda högspänningsledningen mellan Armenien och Artsach, vilket har orsakat betydande energiproblem och humanitära problem i Artsach. Det har varit dagliga sextimmars strömavbrott, en minskning av elförbrukningen med 48 procent och utarmning av lokala elproduktions- och elförsörjningssystem.

Den 23 april etablerade Azerbajdzjan en illegal checkpoint i Latjinkorridoren.

Sedan den 15 juni har Azerbajdzjan infört en fullständig blockad av Latjinkorridoren, som förbjuder transport av individer eller varor (inklusive mat, medicin, hygienartiklar och bränsle) i båda riktningarna, även av Internationella Röda Korsets kommitté och ryska så kallade fredsbevarande styrkor.

Avstängningen av alla humanitära förnödenheter sedan den 15 juni, tillsammans med nyttjandet av begränsade inhemska lager, har resulterat i en försämrad humanitär situation, där mat, medicin, bränsle och humanitära varor snart kommer att vara helt uttömda, vilket lämnar 120 000 av Artsachs invånare isolerade med fruktansvärda konsekvenser till följd.

Den fullständiga blockaden av republiken Artsach och dess isolering från omvärlden strävar efter att tvångskuva Artsachs folk. Detta fördjupar den humanitära krisen och är en del av Azerbajdzjans pågående brott mot mänskligheten, vilket kan leda till folkmord.

Världssamfundet måste nu sätta hård press på Azerbajdzjan att sluta bryta mot bestämmelserna i det trilaterala avtalet från den 9 november 2020, domen från Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter den 21 december 2023, de order som utfärdats av Internationella brottsmålsdomstolen den 22 februari, uppmaningarna från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter den 6 juli 2023, uppmaningar från Amnesty International, Human Rights Watch, Europarådets parlamentariska församling, Europaparlamentet samt andra internationella organisationer och ett flertal stater.

Jag vill av denna anledning fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att få världssamfundet att agera i syfte att förhindra ett folkmord i Artsach, och om inte, varför?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:911 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 11167 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:911 av Björn Söder (SD) Förhindrande av folkmord i Artsach

Björn Söder har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att få världssamfundet att agera i syfte att förhindra ett folkmord i Artsach, eller Nagorno-Karabach, som området också kallas.

Regeringen följer noggrant utvecklingen av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan och delar den oro som många känner kring den humanitära situationen i Nagorno-Karabach. Ett stort antal människor är beroende av Latjinkorridoren, som förbinder Nagorno-Karabach med Armenien, för tillgången till bland annat livsmedel och mediciner.

Den allvarliga situationen understryker vikten av att EU enigt står bakom de fredssamtal som leds av Europeiska rådets ordförande, Charles Michel. Sverige understödjer EU:s engagemang genom att framföra tydliga budskap till parterna att avstå från användandet av militära medel och hantera alla utestående frågor genom dialog. Jag har i samtal med företrädare från Azerbajdzjan, Armenien och andra internationella partners även betonat vikten av att den obehindrade rörligheten genom Latjinkorridoren återställs. Sverige stödjer också den civila GFSP-insats i Armenien (EUMA) som EU etablerade under det svenska EU-ordförandeskapet i syfte att verka förtroendeskapande och bidra till ökad stabilitet i gränsområdet med Azerbajdzjan.

Stockholm den 24 augusti 2023

Tobias Billström – –

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.