Förhandlingar om OECD:s riktlinjer för exportkrediter
Skriftlig fråga 2010/11:266 av Linde, Hans (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-01-28
- Anmäld
- 2011-02-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2011-02-14
- Svar anmält
- 2011-02-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 januari
Fråga
2010/11:266 Förhandlingar om OECD:s riktlinjer för exportkrediter
av Hans Linde (V)
till statsrådet Ewa Björling (M)
OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development, bildades 1961 och samlar i dag 31 industrialiserade hög- och medelinkomstländer, bland andra Sverige. Sen slutet av 1990-talet har det förts en gemensam diskussion i organisationen om riktlinjer för exportkrediter och kreditgarantier. Diskussioner resulterade i att organisationen 2003 antog gemensamma riktlinjer rörande hållbarhet på detta område, kallade Common Approaches on Environment and Officially Supported Export Credits. Bland annat rekommenderas medlemsländerna att genomföra hållbarhetsanalyser vid exportkrediter och kreditgarantier. Dessa rekommendationer är inte juridiskt bindande, men utgör i realiteten ett gemensamt regelverk för medlemsstaterna.
Riktlinjerna har vid ett par tillfällen omförhandlats och nu pågår ytterligare en process för att se över riktlinjerna. Under processen har bland andra Amnesty International lyft behovet av att inkludera ramverk för mänskliga rättigheter vid exportkrediter. Detta borde vara ett okontroversiellt förslag. Alla stater har ett ansvar att motverka brott mot de mänskliga rättigheterna, även när det kommer till närings- och handelspolitik. Det borde vara ett minimum vid statligt stöd till privata kommersiella satsningar i andra länder att det finns effektiva system för att säkerställa att man inte stöder eller bidrar till satsningar som leder till kränkningar av mänskliga rättigheter.
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet Ewa Björling:
Vilka initiativ avser statsrådet att vidta för att Sverige ska verka för tydliga gemensamma riktlinjer i OECD rörande konsekvensanalyser för hållbarhet och respekt för de mänskliga rättigheterna vid exportkreditgivning?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:266 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
Svar på fråga
2010/11:266 Förhandlingar om OECD:s riktlinjer för exportkrediter
Statsrådet Ewa Björling
Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Sverige ska verka för tydliga gemensamma riktlinjer i OECD rörande konsekvensanalyser för hållbarhet och respekt för de mänskliga rättigheterna vid exportkreditgivning.
OECD:s avtal om offentligt understödda exportkrediter, som i dagligt tal ofta kallas OECD-Arrangemanget eller Konsensusavtalet, är det viktigaste internationella avtalet som reglerar statlig exportfinansiering. Avtalet är införlivat i EU-rätten och därmed bindande för alla EU-länder. Inom OECD finns även tre rekommendationer om hur exportkreditmyndigheterna ska förhålla sig till korruption i internationella affärer, långivning till högt skuldsatta låginkomstländer samt hur de ska bedöma miljökonsekvenser i samband med affärer och projekt inom särskilt känsliga sektorer. Den senare rekommendationen kallas det Gemensamma förhållningssättet om miljö och offentligt understödda exportkrediter, oftast kallad Common Approaches. Vid översynen av denna rekommendation år 2007 tillkom en referens även till sociala villkor. En ny översyn av rekommendationen inleddes i början av 2010 och ska avslutas under året. I den diskuteras det bland annat om referensen till sociala villkor kan förtydligas och breddas genom att hänvisa till respekten för de mänskliga rättigheterna. Översynen inkluderar en dialog med relevanta internationella organisationer inklusive FN:s särskilde representant för mänskliga rättigheter och näringsliv John Ruggie, och med det civila samhällets organisationer.
Regeringen anger i regleringsbrevet till Exportkreditnämnden, som är den statliga myndighet som ställer ut statligt stödda exportkreditgarantier, att OECD:s rekommendationer och riktlinjer ska följas i verksamheten. Myndigheten ska även utveckla sitt eget CSR-arbete och informera kunderna om OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact.
Främjandet av respekten för de mänskliga rättigheterna är ett centralt inslag i svensk utrikespolitik. Även det svenska näringslivet bidrar i detta arbete och ligger långt framme i ett internationellt perspektiv med sitt arbete för Corporate Social Responsibility. Regeringen stöder och uppmuntrar företagens CSR-arbete, som är och fortsätter att vara företagsägt och företagsdrivet.
Exportkreditnämndens uppgift är att säkerställa att svenska exportörer har tillgång till finansiering och garantier på villkor som motsvarar våra konkurrentländers. Det är inte meningen att statliga svenska exportkreditgarantier ska gå till affärer eller projekt där grundläggande mänskliga rättigheter kränks. Därför stöder regeringen att Common Approaches utvidgas till att även omfatta respekten för de mänskliga rättigheterna. Detta bör ske på ett sätt som tar hänsyn till möjligheterna för ett enskilt företag eller en enskild exportkreditmyndighet att påverka utformningen av stora projekt som ofta beslutats på hög nivå i andra länder. En dialog behövs inom både OECD och EU om hur bedömningar ska göras av effekter på respekten för de mänskliga rättigheterna i samband med sådana affärer och projekt så att alla länder tillämpar dessa hänsyn på samma sätt. Det är också viktigt att försöka involvera de stora exportländer som inte är OECD-medlemmar i dialogen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.