Förföljelse av anhöriga till regimkritiker i Turkmenistan
Skriftlig fråga 2006/07:76 av Linde, Hans (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-10-31
- Anmäld
- 2006-11-07
- Besvarad
- 2006-11-08
- Svar anmält
- 2006-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:76 Förföljelse av anhöriga till regimkritiker i Turkmenistan
av Hans Linde (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Maral Yklymova arresterades 2002 i Turkmenistan. Efter drygt en månad släpptes hon, men har sedan dess levt i husarrest. Maral Yklymova lever i dag under ytterst svåra omständigheter, hon är övervakad, utsätts för hot, trakasseras och förvägras rätten att kontakta omvärlden, inklusive sina föräldrar som bor i Sverige och har svenskt medborgarskap. Yklymova har permanent uppehållstillstånd i Sverige sen 2003, men har inte haft någon möjlighet att lämna Turkmenistan eftersom hon inte får utresevisum.
Bakgrunden till Maral Yklymovas husarrest är att hennes pappa Saparmurad Yklymov, tidigare minister i Turkmenistan, anklagas för en attack mot den turkmenske presidenten Saparmurat Niyazov. OSSE:s rapportör uppger att Saparmurad Yklymovs släktingar fängslas, misshandlas, torteras och utestängs från möjligheter att försörja sig. I realiteten handlar anklagelserna om att Saparmurad Yklymov kritiserat den starkt auktoritära regimen i Turkmenistan. Maral Yklymovas husarrest bör betraktas som en direkt hämnd mot en dotter till en regimkritiker.
Jag vill därför fråga utrikesminister Carl Bildt:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att människor som i likhet med Maral Yklymovas ska kunna lämna Turkmenistan och förenas med sina föräldrar i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:76 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2006/07:76 Förföljelse av anhöriga till regimkritiker i Turkmenistan
Utrikesminister Carl Bildt
Hans Linde har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att människor i likhet med Maral Yklymova ska kunna lämna Turkmenistan och förenas med sina föräldrar i Sverige.
Läget vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter i Turkmenistan är djupt oroande. Landet är en enpartistat och presidentens makt är näst intill total. Såväl parlament som regering saknar egentligt inflytande och stöder rutinmässigt presidentens dekret. Yttrandefriheten är kraftigt beskuren och press och massmedier kontrolleras av regimen.
Europeiska unionen har upprepade gånger gjort uttalanden och uppvaktningar hos de turkmenska myndigheterna om den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan. Inom Förenta nationerna har resolutioner lagts fram om situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. I resolutionerna fördöms förtrycket av politiskt oliktänkande, begränsningar av yttrandefriheten samt förekomsten av godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och andra svåra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den senaste resolutionen antogs av generalförsamlingen hösten 2005.
Europeiska unionen riktar inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) regelbunden uppmärksamhet och kritik rörande de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan. OSSE:s så kallade Moskvamekanism har aktiverats. Denna mekanism, som Sverige var en av initiativtagarna till, ger OSSE möjlighet att sända en rapportör till en deltagande stat om det bedöms föreligga ett särskilt allvarligt hot mot uppfyllandet av de åtaganden som landet gjort inom OSSE vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Den utsedde rapportören fick dock inte tillstånd av regimen att besöka Turkmenistan.
OSSE:s belgiska ordförandeskap under utrikesminister Karl De Gucht, besökte Turkmenistan i mars 2006 och sammanträffade med president Saparmurat Niyazov samt utrikesminister Rashid Meredov, och tog med dem upp problemet med att turkmenska myndigheter förhindrar medborgare att lämna landet. Även OSSE:s högkommissarie för frågor om nationella minoriteter (HCNM), den svenske ambassadören Rolf Ekéus, har i år besök Turkmenistan.
Vad gäller den turkmenska medborgaren Maral Yklymova har Sverige tagit upp hennes fall med myndigheterna i Turkmenistan. Så har även vissa ambassader i Asjgabad, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet gjort. Sverige kommer, såväl nationellt som i samarbete med andra stater, även framgent att ta upp frågan vid kontakter med turkmenska myndighetsföreträdare. Utrikesdepartementet står även i regelbunden kontakt med hennes släktingar i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.