förföljda och trakasserade kvinnor
Skriftlig fråga 2000/01:592 av Adolfsson, Berit (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-01-30
- Anmäld
- 2001-02-06
- Besvarad
- 2001-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:592
av Berit Adolfsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om förföljda och trakasserade kvinnorI Sverige finns det ca 2 400 män som av domstol ålagts besöksförbud. Antalet brott mot besöksförbuden uppgick 1999 till ca 3 200. Ofta står samme man för upprepade överträdelser. Det innebär att kvinnor 3 200 gånger ofrivilligt har konfronterats med den man som tidigare misshandlat henne! I dag döms den som bryter mot ett besöksförbud till böter eller fängelse i högst ett år.
USA har infört dels delstatliga och dels federala lagar mot stalking (förföljelse). Förföljelse betecknas som ett allvarligt brott när t.ex. en gärningsman använt vapen, brutit mot ett besöksförbud eller gjort sig skyldig till tidigare förföljelsebrott. Allvarligare brott har normalt en straffsats på tre till fem år men en straffskärpning kan tillkomma. Andra länder såsom Kanada, Australien och Storbritannien har infört liknande lagar.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att förbättra skyddet för de kvinnor som förföljs och trakasseras av män de tidigare haft en relation till?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:592 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:592 om förföljda och trakasserade kvinnor
Justitieminister Thomas Bodström
Berit Adolfsson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser vidta för att förbättra skyddet för de kvinnor som förföljs och trakasseras av män de tidigare haft en relation till.
Det är oacceptabelt att kvinnor varje dag utsätts för en partners våld och att hemmet för många kvinnor är den farligaste miljön att vistas i. Våldet mot kvinnor är något som angår oss alla. Detta är, som Berit Adolfsson säkert vet, utgångspunkten för mitt och regeringens arbete i dessa frågor.
Regeringens inställning har också kommit till klart uttryck genom kvinnofridsreformen, som är ett samlat åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor. Det omfattar, förutom lagstiftning, en mängd åtgärder för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Det omfattar också åtgärder för att utsatta kvinnor ska bemötas på ett bättre sätt och få ett bättre stöd.
Genom ett brett och långsiktigt arbete inom alla samhällssektorer och på alla nivåer ska mäns våld mot kvinnor bekämpas. Myndigheter som berörs har gemensamma uppdrag av betydelse i sammanhanget. De ska regelbundet redovisa sina insatser till regeringen. Vissa myndigheter har också fått särskilda uppdrag. Vidare finns det inom Regeringskansliet en interdepartemental arbetsgrupp som följer upp kvinnofridsreformen.
Låt mig nämna ett par exempel på hur myndigheterna arbetar med dessa frågor. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har på regeringens uppdrag sett över rutinerna i ärenden om besöksförbud. Arbetet har skett i en gemensam arbetsgrupp, som bl.a. lämnat förslag om informations- och kvalitetssäkringsrutiner. Dessa förslag arbetar nu myndigheterna vidare med inom ramen för utvecklingsinsatser som rör våld mot kvinnor. Rikspolisstyrelsen har också utarbetat en brottsofferhandbok som man tänker använda i polisutbildningen. Det pågår vidare, på polismyndigheter runtom i landet, ett arbete med att utveckla ett system som oavsett tid på dygnet rutinmässigt kan identifiera och hantera eventuella risk- och hotbildssituationer.
Vad gäller besöksförbudslagstiftningen har Brottsförebyggande rådet på regeringens begäran genomfört en förstudie av de praktiska och tekniska förutsättningarna för en försöksverksamhet med elektronisk övervakning av män som brutit mot besöksförbud.
Rådets bedömning är att den teknik som i dag finns tillgänglig gör det möjligt att använda elektronisk övervakning vid besöksförbud. Tekniken bör underlätta möjligheterna att beivra brott mot lagen om besöksförbud. Den kan också leda till att antalet brott av detta slag minskar. Däremot utgör tekniken inte något egentligt skydd för en kvinna om mannen i fråga verkligen har bestämt sig för att skada henne.
Innan man kan ta slutlig ställning till om en försöksverksamhet bör inledas måste de rättsliga förutsättningarna för elektronisk övervakning vid besöksförbud utredas noga. I detta sammanhang bör man också undersöka andra alternativ för att förbättra möjligheterna till att ett besöksförbud efterlevs, liksom vad som i övrigt kan göras för att förbättra skyddet för utsatta kvinnor. Ett sådant arbete pågår för närvarande inom Justitiedepartementet. En viktig utgångspunkt är att åtgärderna som ska skydda kvinnan inte ska inskränka hennes rörelsefrihet eller inkräkta på hennes integritet. I stället övervägs åtgärder som begränsar mannens rörelsefrihet. Även ett eventuellt behov av straffskärpning vid brott mot besöksförbudslagen övervägs, liksom andra ändringar i lagen. Avsikten är att redovisa detta arbete i en departementspromemoria våren 2001.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.