förfarandet vid felaktiga körkortsindragningar

Skriftlig fråga 2000/01:1147 av Flyborg, Eva (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-03
Anmäld
2001-05-08
Besvarad
2001-05-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 maj

Fråga 2000/01:1147

av Eva Flyborg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om förfarandet vid felaktiga körkortsindragningar

Åker en medborgare fast för fortkörning kan polisen ta körkortet direkt på platsen. Men skulle det visa sig att man blir friad för det misstänkta brottet i tingsrätten, så har man ingen rätt till ersättning för att man blivit straffad, dvs. varit utan körkort ett tag. Detta kan jämföras med att om man sitter häktad på felaktiga grunder så utgår ersättning.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till justitieministern:

Är justitieministern beredd att se över systemet så att även den som blivit av med sitt körkort och är oskyldig till förseelsen kan få ersättning för detta?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1147 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 8 maj

Svar på fråga 2000/01:1147 om förfarandet vid felaktiga körkortsindragningar

Justitieminister Thomas Bodström

Eva Flyborg har frågat mig om jag är beredd att se över systemet för det allmännas ersättningsansvar så att den som blivit utsatt för ett körkortsingripande men senare frikänns från den misstänkta förseelsen kan få ersättning.

Jag vill först erinra om att regeringen år 1998 tillsatte en särskild utredare med uppgift att se över reglerna för körkortsingripanden. Enligt uppdraget skulle utredaren bl.a. redovisa för- och nackdelar med att flytta över frågor om körkortsingripanden på grund av brott till brottmålsförfarandet. Utredaren skulle vidare överväga andra former av reaktioner än återkallelse och varning. Utredaren har presenterat sina förslag och bedömningar i betänkandet Körkortsingripanden (SOU 2000:26). Hela systemet för körkortsingripanden ses alltså för närvarande över och regeringen planerar en proposition med anledning av betänkandet.

När det gäller möjligheten till ersättning för skador som uppstår på grund av ingripanden från det allmänna är huvudregeln enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen att det allmänna svarar för skador som uppstår genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. I de fall där körkort omhändertas eller återkallas genom fel eller försummelse har alltså det allmänna redan ett skadeståndsansvar.

Enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder har staten därutöver ett skadeståndsansvar utan krav på fel och försummelse, dvs. ett s.k. strikt ansvar. Detta ansvar är emellertid begränsat till skador på grund av frihetsberövanden och viss laglig våldsanvändning. Anledningen till att det har ansetts rimligt att staten bär ett strikt ansvar i dessa fall är att det rör sig om särskilt allvarliga ingripanden mot den enskildes frihet och personliga integritet.

Den parlamentariska Kommittén för översyn av det allmännas skadeståndsansvar övervägde om statens strikta ansvar borde utvidgas till att omfatta skador som orsakats av andra tvångsmedel, t.ex. beslag och kvarstad. Kommittén kom dock fram till att någon sådan utvidgning inte borde ske (se SOU 1993:55 s. 201 f.). Regeringen och riksdagen hade samma uppfattning (prop. 1997/98:105, bet. 1997/98:LU27, rskr. 1997/98:277).

Mot bakgrund av det sagda är jag inte beredd att verka för en särskild ersättningsregel för just den situation som Eva Flyborg nämner i sin fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.