förfalskade konkursansökningar
Skriftlig fråga 2002/03:38 av Andreasson, Martin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-10-14
- Anmäld
- 2002-10-15
- Besvarad
- 2002-10-21
- Svar anmält
- 2002-10-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:38
av Martin Andreasson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om förfalskade konkursansökningarTingsrätternas rutiner för konkursärenden gör det enkelt att lämna in en förfalskad konkursansökan i annans namn. Ett aktuellt exempel på detta är fallet med tandläkaren Andreas Hessle, som i september 2002 fick veta att hans företag försatts i konkurs genom att någon rekvirerat en årsredovisning från Patent- och registreringsverket, förfalskat hans namnteckning ur årsredovisningen samt skrivit till Stockholms tingsrätt och meddelat att företaget hamnat på obestånd och att den undertecknade önskar få bolaget satt i konkurs med omedelbar verkan. Hessle själv fick vetskap om saken först efter att konkursdomen vunnit laga kraft. För att häva konkursen krävdes ett överklagande till Svea hovrätt. För rättssäkerheten är det mycket otillfredsställande att en begäran med så vittgående konsekvenser som en konkursansökan kan verkställas utan att det först kontrolleras att den kommer från rätt avsändare. Det drabbade företaget får vidkännas stora ekonomiska och ideella skador.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att förbättra domstolarnas kontroll av inlämnade konkursansökningar?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:38 besvarad av Thomas Bodström
den 21 oktober
Svar på fråga 2002/03:38 om förfalskade konkursansökningar
Justitieminister Thomas Bodström
Martin Andreasson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra domstolarnas kontroll av inlämnade konkursansökningar. Bakgrunden till frågan är att det finns exempel på att konkursbeslut fattats med stöd av förfalskade konkursansökningar som lämnats in i annans namn.
Under hösten 1998 förekom det vid några tillfällen att lagfart beviljades på grundval av förfalskade överlåtelsehandlingar. Frågan togs upp i en riksdagsfråga (fråga 1998/99:17) och behandlades i lagutskottets betänkande Vissa fastighetsrättsliga frågor (bet. 1998/99:LU9). Domstolsverket utredde förekomsten av förfalskade överlåtelsehandlingar och övervägde vilka möjligheter det finns att stärka fastighetsägares skydd mot förfalskningar. I propositionen Förfalskade fångeshandlingar vid ansökan om lagfart (prop. 2000/01:61, bet. 2000/01:LU18, rskr. 2000/01:190) föreslog regeringen utökade möjligheter för en fastighets rätte ägare att i vissa fall få ersättning av staten för kostnader för att få tillbaka lagfarten. En lagändring med den av regeringen föreslagna innebörden trädde i kraft den 1 juli 2001 (18 kap. 4 a § jordabalken).
Givetvis är det utomordentligt beklagligt om någon blir försatt i konkurs med stöd av förfalskade handlingar. Den enskilde drabbas, som vid många andra typer av brott, av både obehag och besvär. Jag kommer därför att titta närmare på förekomsten av förfalskade konkurs-ansökningar och de möjligheter som kan finnas för att komma tillrätta med problemet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.