Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

företagens konkurrenssituation

Skriftlig fråga 1999/2000:862 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-04-27
Anmäld
2000-05-03
Besvarad
2000-05-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 april

Fråga 1999/2000:862

 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till näringsminister Björn Rosengren om företagens konkurrenssituation

Företaget Trans Continental Europe i Bjuv är ett av många åkerier som försatts i konkurs och företagets 21 anställda blir nu av med sina arbeten. Företaget har tidigare gjort sig känt på grund av sina planer att flytta verksamheten utomlands. Anledningen till dessa planer är det bistra företagarklimatet och de konkurrensnackdelar som drabbar svensk åkerinäring i jämförelse med övriga Europa. Företaget har ändå valt att fortsätta kämpa för arbete och arbetstillfällen.

Företagsledningen och de anställda har nu givit upp, efter att in i det sista ha hoppats på att regeringen skulle inse och förstå den inhemska näringens ohållbara situation, till följd av ovanstående problematik.

Rigida arbetsmarknadsregler och den extrema företagsbeskattningen är inte bara till men för svenska företags möjligheter att växa, utan också ett stort problem för Sverige i konkurrenshänseende. Risken för utflyttning gör att välutbildade väljer bort Sverige, vilket också IVA nyligen påpekat i en studie.

Vad ämnar näringsministern vidtaga för åtgärder för att minska de svenska företagens konkurrensnackdelar gentemot övriga Europa?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:862 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 8 maj

Svar på fråga 1999/2000:862 om företagens konkurrenssituation

Statsrådet Mona Sahlin

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig om vad jag ämnar vidta för åtgärder för att minska de svenska företagens konkurrensnackdelar gentemot övriga Europa mot bakgrund av att företaget Trans Continental Europe i Bjuv försatts i konkurs och företagets 21 anställda nu blir av med sina arbeten.

Att jämföra företagsklimatet mellan länder är svårt men flera jämförelser av internationella organisationer tyder på att Sverige ligger relativt väl till. Exempelvis ligger Sverige på nionde plats i en nyligen publicerad sammanvägd konkurrenskraftsbedömning av 47 länder gjord av International Institute for Management Development. Sverige har enligt institutet kraftigt förbättrat sin position jämfört med år 1998 då Sverige låg på sjuttonde plats.

Trots detta är det angeläget att Sveriges position stärks ytterligare och regeringen har vidtagit flera åtgärder i detta syfte. Exempelvis kan nämnas att regeringen under år 1999 har förbättrat villkoren för avsättningar till periodiseringsfond för samtliga företag och avskaffat de allra flesta av de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag. I vårpropositionen föreslår regeringen ytterligare förenklingar och förbättringar inom företags- och kapitalbeskattningsområdet som särskilt gynnar små och medelstora företag.

Vad avser förhållandena inom åkerinäringen har regeringen presenterat ett transport- och näringspolitiskt handlingsprogram för svensk åkerinäring i propositionen om ändrad verksamhetsform för SJ m.m. (1999/2000:78). I programmet aviserar regeringen att den beslutat intensifiera arbetet med att skapa goda förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk åkerinäring genom att ge den långsiktigt hållbara förutsättningar och spelregler. I programmet redovisas en rad olika åtgärder, bl.a. vad gäller kontroll av yrkesmässig trafik, EU-arbete för ökad harmonisering och om framtida vägtrafikbeskattning. Som en del i det fortsatta arbetet har inom Regeringskansliet inrättats en analys- och arbetsgrupp för åkerinäringen med representanter för branschen och fackliga organisationer. Gruppen ska analysera vilka särskilda problem som finns inom branschen och hur de svenska åkeriföretagens konkurrenskraft kan stärkas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.