Föreskriftsrätt till Boverket

Skriftlig fråga 2019/20:1079 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

Boverket har tagit fram rapporten 2016:30 med namnet Exempel på reglering av byggnadsverks höjder och våningsantal och med underrubriken "Uppdrag att ta fram förslag till författningsreglering avseende vissa centrala termer som behövs vid tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900)". Detta efter att rapporten 2014:4 resulterade i regeringsuppdrag att ta fram ett underlag på hur föreskrifter skulle kunna se ut.

Sedan rapporten lämnats in till regeringen från Boverket har ingen återkoppling lämnats. För att Boverket ska kunna gå vidare och göra en föreskrift behöver regeringen ge Boverket en föreskriftsrätt genom en ändring i plan- och byggförordningen. Det har inte skett.

Enligt Höganäs kommun har Boverket på ett tidigt stadium konstaterat att domstolstolkning och tidigare praxis helt plötsligt inte gick hand i hand och att den nya tolkningen medför att åtskilliga byggnader i Sverige helt plötsligt var bygglovsstridiga.

En dom har ställt till det när nya plan- och bygglagen, PBL, tillämpades och prövades i såväl mark- och miljödomstolen, MMD som Mark- och miljööverdomstolen, MÖD. Detta har ställt till det mycket.

Mark- och miljödomstolen har gjort vad som anses vara ogenomtänkta ändringar av praxis, exempelvis för höjd och beräkningsgrunder för fasad.

Det har resulterat i ekonomiska konsekvenser i kommuner när de bygger. Konsekvensen har blivit att kommuner behöver göra om nya detaljplaner på områden efter hand som de ska bebyggas vilket för ett område innebar en extra kostnad på 100 000 kronor.

Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

Varför har inte statsrådet gett Boverket en föreskriftsrätt så att de kan genomföra 2016:30, och avser statsrådet lämna en föreskrift inom en snar framtid?