förenklat förfarande för att avsluta bolag
Skriftlig fråga 2000/01:542 av Hagberg, Michael (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-01-18
- Anmäld
- 2001-01-23
- Besvarad
- 2001-01-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:542
av Michael Hagberg (s) till finansminister Bosse Ringholm om förenklat förfarande för att avsluta bolagOfta förekommer att kronofogdemyndigheten (KFM) i sitt indrivningsarbete träffar på restförda bolag, som helt saknar tillgångar och inte bedriver någon verksamhet. Bolagen används ofta, eller skulle kunna användas, för illojala eller rent av brottsliga transaktioner. Medlet att avsluta bolagen är konkurs.
Emellertid kostar en konkurs minst konkursarvodestaxan (ca 8 600 kr). KFM har vidare inte heller något tydligt uppdrag att ingripa mot brottsliga eller illojala förfaranden. Hur dessa bolag handläggs varierar därför mellan olika kronofogdemyndigheter.
Just nu finns ett antal olika förslag på vilken linje som ska gälla. Ett förslag är att bolagen skulle kunna avslutas genom beslut av någon myndighet, t.ex. tillsynsmyndigheten för konkurser (TSM) eller Bolagsbyrån vid Patent- och registreringsverket. I detta förslag skulle stöd för myndighetens beslut kunna fås i en gäldenärsutredning från KFM eller av ett yttrande från en auktoriserad revisor. Ansökan om avslutande skulle kunna göras såväl av KFM som av bolagsmännen/aktieägarna.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Vilka åtgärder ämnar finansministern vidta för att förenkla förfarandet vid avslutande av bolag?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:542 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 26 januari
Svar på fråga 2000/01:542 om förenklat förfarande för att avsluta bolag
Justitieminister Thomas Bodström
Michael Hagberg har frågat finansminister Bosse Ringholm vilka åtgärder han ämnar vidta för att förenkla förfarandet vid avslutande av bolag. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Avveckling av bolag sker i dag normalt antingen genom konkurs eller genom likvidation. Tidigare fanns det förenklade förfaranden för båda dessa institut, s.k. fattigkonkurser och fattiglikvidationer. Dessa avskaffades dock i början av 1980-talet på grund av risken för att de missbrukades för att dölja ekonomiska oegentligheter.
Enligt min bedömning gör sig sådana risker inte gällande med mindre styrka i dag. Problemen med ekonomiska oegentligheter i bolag har snarare ökat sedan mitten av 1980-talet. Det är därför viktigt att det i samband med avveckling av bolag görs ordentliga kontroller av om det har förekommit ekonomisk brottslighet eller andra oegentligheter i bolaget. Detta gäller särskilt i konkurssammanhang. Det konkursförfarande som tillämpas i dag innefattar flera sådana kontrollmekanismer. Som exempel kan nämnas konkursförvaltarens skyldighet att underrätta åklagaren om eventuella misstankar om brott i bolaget. Jag har för närvarande inte några planer på att initiera ändringar i detta förfarande.
Vad gäller avveckling genom likvidation kan jag nämna att frågan om ett förenklat likvidationsförfarande har behandlats av Aktiebolagskommittén i betänkandet Likvidation av aktiebolag (SOU 1999:36). Kommitténs slutsats är att det inte bör införas något förenklat likvidationsförfarande. Jag räknar med att regeringen senare i år kan lägga fram en proposition där bl.a. den frågan behandlas.
Jag kan emellertid redan nu säga att enligt min mening måste också likvidationsförfarandet utformas så att risken för missbruk minimeras. Samtidigt har jag förståelse för att det nuvarande förfarandet kan upplevas som komplicerat och kostsamt. Det är alltså fråga om en svår avvägning mellan de olika krav som man bör kunna ställa på ett likvidationsförfarande.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.