förenklade villkor för flyktingar
Skriftlig fråga 1999/2000:247 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-19
- Anmäld
- 1999-11-23
- Besvarad
- 1999-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:247
av Helena Bargholtz (fp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om förenklade villkor för flyktingarI massmedier har nyligen rapporterats att man inom UD förbereder ett förslag om att inskränka rättigheterna för människor som ges tillfälliga uppehållstillstånd vid en massflykt.
Regeringen kan i dag ge dessa människor tidsbegränsade uppehållstillstånd i maximalt fyra år. Men efter tolv månader ska även den som har ett tillfälligt uppehållstillstånd ha rätt till full sjukvård och barnomsorg. Den som får uppehållstillstånd i minst tolv månader blir ju folkbokförd i landet och detta innebär en mängd rättigheter. Folkbokföringen är nyckeln till socialförsäkringssystemet och ger alltså rätt till allt från sjukvård till gymnasieundervisning. Detta anser tydligen regeringen vara alltför generöst och vill därför förhindra detta genom att föreslå att gränsen för när människor får rätt till folkbokföring flyttas fram. De som kommer hit i en massflyktssituation ska inte ha samma rätt till folkbokföring som andra.
Planerna väcker kritik hos Rädda Barnen, som menar att en särbehandling av människor med tillfälligt uppehållstillstånd strider mot barnkonventionen. Barn som inte folkbokförs får inte heller rätt till barnomsorg, särskola eller gymnasieutbildning.
Det kan väl ifrågasättas om ett sådant förslag skulle stå i överensstämmelse med barnkonventionen.
Avser regeringen föreslå särbehandling av dem som fått tillfälligt uppehållstillstånd?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:247 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 1999/2000:247 om förenklade villkor för flyktingar
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Helena Bargholtz har frågat mig om regeringen avser föreslå särbehandling för dem som fått tillfälligt uppehållstillstånd vid en massflykt.
Regeringen får redan i dag i fråga om en viss grupp av utlänningar, med stöd av 2 kap. 4 a § utlänningslagen (1989:529, UtlL), meddela föreskrifter om att den som söker uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. UtlL och som bedöms ha ett tillfälligt behov av skydd här i landet får ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Dessa bestämmelser är avsedda att användas i en massflyktsituation, dvs. när en stor mängd människor hastigt lämnar hemlandet på grund av en yttre omständighet såsom t.ex. en krigssituation eller en miljökatastrof. Utgångspunkten är att den aktuella gruppen ska återvända när den inte längre har behov av skydd i Sverige.
Regeringen har den 1 december 1999 beslutat en lagrådsremiss med förslag om förändrade sociala förmåner och rättigheter för utlänningar i en massflyktsituation. Förslaget innebär därutöver att prövningen av en asylansökan från en utlänning som omfattas av en sådan föreskrift ska kunna skjutas upp så länge som det tidsbegränsade uppehållstillståndet gäller, dock högst två år. Därefter är utlänningen oförhindrad att söka asyl. Inom detta område har en internationell utveckling ägt rum och det får numera anses klart att en ordning som innebär att en stat under en begränsad tid skjuter upp prövningen av en persons status som flykting inte står i strid med Genèvekonventionen. Inom EU har ett sådant förslag behandlats under flera år och i samband med detta har UNHCR godtagit en sådan ordning.
Under den tid de tidsbegränsade uppehållstillstånden gäller, dock högst tre år, ska enligt förslaget de utlänningar som tas emot i en massflyktsituation erhålla sociala förmåner som följer av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande (LMA). Därutöver ska de erhålla hälso- och sjukvård samt tandvård och utbildning enligt samma ordning som gäller för asylsökande.
Utlänningar som tas emot i en massflyktsituation ska inte vara folkbokförda i landet under den tid som LMA gäller för dem. Folkbokföring ska inte heller ske om det tidsbegränsade uppehållstillståndet förlängs för endast en kortare tid efter de första två åren. Däremot ska en utlänning som efter de första två åren erhåller en flyktingförklaring eller ett resedokument alltid folkbokföras. Därmed får dessa flyktingar rätt till samma sociala förmåner och rättigheter som i Sverige bosatta personer, vilket förutsätts i Genèvekonventionen.
Motivet till förslagen i lagrådsremissen är att regeringen vill kunna garantera möjligheten att tillfälligt kunna ta emot ett större antal skyddsbehövande i en akut kris- och massflyktsituation. Att pröva alla dessa sökande individuellt och dessutom erbjuda dem fulla sociala rättigheter skulle vara mycket kostsamt. Det är inte heller rimligt att de som beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd under en avgränsad tid fullt ut omfattas av alla sociala rättigheter som gäller för dem som är bosatta i landet. Det kan här upprepas att utgångspunkten är att dessa personer ska återvända så snart behovet av tillfälligt skydd upphör att gälla.
För närvarande finns också en motsättning i att denna grupp å ena sidan har omfattats av de sociala förmåner som är knutna till LMA, å andra sidan har kunnat folkbokföras och därmed, med vissa undantag som följer av LMA, i princip kunnat få sociala förmåner och rättigheter som i Sverige bosatta personer. Förslagen i lagrådsremissen gör att vi löser denna motsättning.
Asylsökande barn och ungdomar har för närvarande inte rätt till skolgång på samma villkor som i Sverige bosatta barn. Regeringen har emellertid i oktober 1999 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av de asylsökande barnens och ungdomarnas skolgång för att de ska kunna tillförsäkras skolgång utan diskriminering. Även konsekvenserna av att erbjuda asylsökande barn förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass ska utredas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.