Förekomst av hälsofarliga partiklar
Skriftlig fråga 2005/06:538 av Svensson Smith, Karin (-)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-02
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2005-12-02
- Besvarad
- 2005-12-14
- Svar anmält
- 2005-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 december
Fråga 2005/06:538 av Karin Svensson Smith (-) till statsrådet Lena Sommestad (s)
Förekomst av hälsofarliga partiklar
I riksdagens debatt om miljömål den 24 november sade miljöminister Lena Sommestad att ”partiklar är en av de svåraste frågor vi har”. Vidare sa ministern att ”Utsläppen av partiklar orsakar stora hälsoproblem, inte minst i storstäderna. Över 1000 förtida dödsfall per år kan bero på partiklar i omgivningsluften.”
De senaste forskningsresultaten, särskilt de som tagits fram i USA, visar att hälsorisken till följd av partiklar är ännu allvarligare. Såväl avgaser från förbränning som däck är källor till de partiklar som i några svenska storstäder överstiger EU:s miljökvalitetsnorm för desamma. Ca 1 800 förtida dödsfall i Sverige förväntas äga rum på grund av dammpartiklar som dubbdäcken rör upp. Det är mer än tre gånger så många som dör i trafikolyckor. Många andra länder har förbud mot eller särskilda avgifter på dubbdäck. Att i stället använda vinterdäck samt att hålla skyltade hastighetsgränser vore ett för både hälsa och miljö mer skonsamt sätt att minska olycksriskerna vid halt vägunderlag.
Avser statsrådet att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som minskar den hälsorisk som partiklar från trafiken utsätter människor för?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:538 besvarad av Lena Sommestad
den 14 december
Svar på fråga 2005/06:538 om förekomst av hälsofarliga partiklar
Statsrådet Lena Sommestad
Karin Svensson Smith har frågat mig om jag avser att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som minskar den hälsorisk som partiklar från trafiken utsätter människor för.
Partiklar är en av de hälsofarligaste luftföroreningarna. Ny forskning visar att partiklar, från alla olika källor, bidrar till dödlighet för över 5 000 personer per år i Sverige. Jag anser att det är oerhört angeläget att minska mängden partiklar i luften och därmed de hälsorisker som människor utsätts för. Eftersom partiklar både är ett lokalt och ett gränsöverskridande problem behöver åtgärder vidtas både nationellt och internationellt för att partikelhalten i luften ska minska.
Partiklar bildas huvudsakligen vid förbränning, genom slitage och via atmosfärskemiska reaktioner till följd av utsläpp av svavel- och kväveoxider.
När det gäller förbränningspartiklar har åtgärder som vidtagits inom EU varit avgörande för att partikelhalterna ska kunna minska. Sverige har varit starkt pådrivande i detta arbete. En annan viktig åtgärd är att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider i Europa eftersom dessa bidrar till den sekundära bildningen av partiklar. Här har också stora framsteg gjorts, mycket tack vare en aktiv medverkan från svensk sida, för att begränsa utsläppen genom det så kallade takdirektivet som fastställer bindande utsläppsbegränsningar för alla EU-länder. Luftvårdsarbetet är fortsatt högt prioriterat och Sverige arbetar för att ambitionsnivån i EG-kommissionens nyligen presenterade luftvårdsstrategi för Europa (CAFE) ska vara hög. Ett annat viktigt initiativ är EG-kommissionens arbete med att ta fram nya obligatoriska avgaskrav för lätta personbilar. Nivån kallas populärt för Euro V. I detta arbete prioriterar Sverige att gränsvärdet för partiklar och kväveoxider för nya lätta dieselbilar sänks.
På det nationella planet fastställde regeringen i december 2004 åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län. Programmet anger bland annat de åtgärder som behöver vidtas och vilken myndighet eller kommun som har ansvaret. Åtgärderna ska vara genomförda senast den 31 december 2005. Regeringen gav också länsstyrelsen i uppdrag att upprätta förslag till kompletterande åtgärdsprogram för att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid respektive partiklar (PM10) ska kunna uppnås. Förslaget ska vara klart senast den 31 december 2005. Länsstyrelsen ska efter genomfört samråd fastställa det kompletterade åtgärdsprogrammet.
Regeringen har därefter i juni 2005 beslutat om att åtgärdsprogram ska upprättas och fastställas för ytterligare ett antal kommuner. För Göteborg, Norrköping och Uppsala gäller uppdragen partiklar (PM10).
En av åtgärderna i åtgärdsprogrammet för Stockholm är information om hälsokonsekvenserna av höga partikelhalter och de negativa effekterna av dubbdäcksanvändning. Det pågår med anledning av detta för närvarande olika informationsinsatser i Stockholm i samverkan mellan länsstyrelsen, kommunerna i länet, Naturvårdsverket och Vägverket. Informationen riktar sig främst till bilägare, däckbranschen, fordonsförsäljare och bensinstationer.
Ytterligare exempel på åtgärder för att minska partikelhalterna är åtgärder gällande parkeringsfrågor, åtgärder i de delar av vägnätet där det finns risk för extremt höga partikelhalter, åtgärder för att öka kunskapen om halkbekämpning samt användning av olika beläggningsmaterial och olika metoder för barmarksrenhållning.
Trängselskatten kan också, om försöket i Stockholms innerstad utfaller framgångsrikt och permanentas, minska mängden partiklar i luften.
Vidare föreslår regeringen i miljömålspropositionen (2004/05:150) ett nytt delmål för partiklar till miljökvalitetsmålet Frisk luft. Delmålet kommer att följas upp och ytterligare förslag till åtgärder för att målet ska nås kommer att föreslås inom ramen för miljömålsarbete. Regeringen anser också att det bör övervägas om det finns behov av delmål för andra partikelfraktioner än PM10 och PM2,5 inför nästa fördjupade utvärdering av arbetet med miljömålen.
Med dessa åtgärder anser jag att det finns goda förutsättningar att minska hälsopåverkan av partiklar från trafiken.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.