förebyggande av aborter
Skriftlig fråga 1998/99:512 av Skånberg, Tuve (kd)
Frågan är besvarad
- Avslut
- Skriftlig fråga är färdigbehandlat
- Inlämnad:
- 1999-03-29
- Anmäld:
- 1999-04-13
- Besvarad:
- 1999-04-14
den 29 mars
Sedan 1966 då 1 300 dog i trafiken har glädjande nog antalet trafikdödade per år sjunkit till 550 i dagsläget. Riksdagen har fattat beslut om en nollvision i trafiken, vilket Vägverket har fått till uppgift att förverkliga med olika insatser. Visionen innebär att antalet trafikdödade skall ha sjunkit till 400 år 2000 och till 270 år 2007. Även om alla vet att en vision kanske aldrig är möjlig att förverkliga, så innebär dessa konkreta mål att det förebyggande arbetet blir operativt och målmedvetet och att debatten kommer att handla om väsentligheter, som attityder, resurser och realistiska mål.
1998 års abortstatistik har nyligen redovisats och av den framgår att antalet aborter minskade 1998 till 30 700 jämfört med 31 433 året innan. Dock har inte tonårsaborterna minskat utan ökat något. Det är ändå, glädjande nog, den lägsta nivån sedan den nya abortlagen infördes 1975.
Det torde finnas samma totala samsyn vad gäller en nollvision om antalet aborter, som en nollvision om antalet trafikdödade, nämligen att varje abort är en nödlösning som det vore önskvärt att undvika, samtidigt som man inser att det kanske aldrig går att förverkliga en nollvision fullt ut.
Är socialministern beredd att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, genom förebyggande åtgärder utifrån en nollvision om antalet aborter, få ned antalet?
